78: Ett öga rött

Jag har inte sprungit mycket sedan Viruddenloppet. Bland de tiotalet tillfällen jag ändå har sprungit så är det egentligen bara ett långpass på 25 kilometer som varit något värt att nämna. Den senaste veckan har frånvaroorsaken varit en mild förkylning och en fortsatt oro att smittas av den ögoninflammation som härjat hushållets andra halva i mer än två veckor. Igår blev det min tur, tyvärr.

Pupillens storlek tillåter inte bilkörning idag.

Ett besök på ögonakuten blev mycket lärorikt. Nu vet jag vilka symptom som kan vara något betydligt allvarligare än ett varfyllt öga. Glaskroppsavlossning är tydligen något man får ta med åldern, men näthinneavlossning är betydligt värre. Efter att ha fått näthinnan undersökt känner jag mig därför mycket lugnare. Jag siktar trots allt på start i Midnattsloppet om några timmar. Målbilden har bara blivit lite otydlig.