Helt utan inspiration försökte jag komma på en lagom runda att springa igår. Inte för kort, inte för lång, inte för avlägsen, men gärna med kilometermarkeringar. Till slut valde jag att springa min vanliga runda, Hälsans stig i Hökarängen, fast åt andra hållet. En gammal genväg tillförnyelse som faktiskt funkar.
Mellantiderna:
4:18 (bra för att vara uppvärmningskilometer)
8:10 (här gick det snabbt och jag kände antydan till håll vid den försvunna kilometerskylten)
4:26 (sprang några meter extra då jag vek vänster för tidigt – vid två tillfällen!)
4:31 (att springa kl 18 en måndag innebär lite mer liv och rörelse än jag föredrar)
4:14 (började på allvar att uppskatta valet av runda)
4:13 (kom på att det nog är svårare att förutse korsande trafik på det här hållet)
4:08 (mycket nerför – men jag brukar inte störas av motlutet på andra hållet)
8 kilometer på 34 blankt – lite snabbare än på det vanliga hållet i lördags. Bitvis kändes rundan jobbigare på det här hållet, men på andra ställen – som på Sjöskumsvägen – blir den betydligt finare.
Är det någon annan som har en standardrunda som börjar kännas alltför välbekant? Har du testat att springa den åt andra hållet? Gör det! I bästa fall har du hittat en helt ny runda där du får se helt andra saker. I värsta fall riskerar du att springa fel.
Kommer knappt ihåg hur mina vanliga rundor går, så vågar aldrig springa åt andra håller haha.
SvaraRaderaIbland funkar det att bara springa planlöst, utan att följa någon i förväg bestämd runda. Men om man som jag saknar högteknologiska grunkor på handleden så är det ibland bekvämt med färdiguppmätta rundor med kilometermarkeringar. Att mäta kartor på datorn tycker jag är fruktansvärt tråkigt och tidsödande.
SvaraRaderaHaha! Jo det kan man lugnt påstå. Jag är bosatt i Jönköping och då jag anser att jag inte hinner ta bilen till löparspåret så blir det standard att springa runt Munksjön i centrala Jönköping. 20 kilometersrundan innebär fyra roliga varv runt denna lilla pöl.
SvaraRadera