Det var med endast vaga planer på vart jag skulle springa som jag gav mig ut i eftermiddagssolen. Sedan blev det ändå inte något av de alternativen jag hade föreställt mig, jag bara sprang till att jag tyckte det var lämpligt att vika av och sedan samma procedur ett par gånger till innan jag var hemma igen.
Från Gubbängen, förbi Bandhagen, in i kanten av Örby och genom Stureby och Svedmyra tillbaka till Gubbängen. Ett tag tangerade jag Hälsans stig Östberga-Stureby (som jag sprang en gång i våras), men det hade blivit för långt att springa hela den och samtidigt både dit och hem.
I början kände jag av träningsvärken från Lidingöloppet i vänstra lårets baksida och högra lårets framsida. Efter någon kilometer kändes det bättre i vänsterbenet, men efter ytterligare några gjorde det mer ont igen. Eftersom jag varken hade kilometermarkeringar eller GPS till min hjälp visste jag inte vad för tempo jag höll, men det var så lugnt att det aldrig kändes mer ansträngande än en rask promenad.
En kartkoll efteråt visar att det blev minst 7,6 kilometer på tiden 38:39, vilket innebär strax över femminuterstempo. Hade det inte varit för träningsvärken så hade jag kunnat fortsätta hur länge som helst. Det känns som att jag är i mitt livs form, och om bara en månad flyger jag till New York.
Inte fel att vara i sitt livs form! Och om mindre än två veckor blir det sub40 på Hässelby för dig, denna gång med större marginal än förra gången :-)
SvaraRaderaJaa... Jag tar rygg på dig och du tar rygg på Staffan. Sen får det bära eller brista. ;-)
SvaraRaderaHa ha, vi får väl se vem som tar rygg på vem... :)
SvaraRadera