fredag 12 februari 2010

268

Min sambo har förnyat sitt medlemskap på vårt lokala gym, och hon frågade idag om jag vill göra henne sällskap framöver. Jag vet att jag behöver den där träningen, och det är inte kostnaden som får mig att tveka. Jag har bara så svårt att föreställa mig att jag kommer att gå dit och träna – fast det är så nära – eftersom jag tycker det är så fruktansvärt tråkigt. Inte ens löpbandet lockar om de nu skulle ha ett sådant. För mig förhåller sig löpband till verklig löpning som snabbkaffe till vanligt kaffe – en sista utväg men inte en fullgott alternativ.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar