tisdag 29 mars 2011

Dalarö

Jag är på en tvådagars konferens. Det är inte mycket man behöver packa för en övernattning, men jag såg till att få med det jag behövde för en löprunda. Det kändes som en lyx att komma ut innan klockan hunnit bli 18:30, utan att behöva tänka på vardagspraktiska saker som att fixa mat eller annat. Fint också att få springa i ny och vacker miljö, även om Dalarö säkert är några snäpp bättre när vintern släppt sitt grepp.

En kort utforskning av Dalarö. Klicka för detaljer!

Det fanns inte jättemycket egen tid innan middagen, så jag valde ett relativt högt tempo. Det råkade bli några backar också. 20 tuffa minuter är bättre än ingenting.

måndag 28 mars 2011

Berlin om ett halvår

Jag blev påmind om att det bara är ett halvt år kvar till Berlin Marathon. Det är ett lopp som nästan hamnar i skymundan i min strävan att få en bra tid på Stockholm Marathon till sommaren för att få springa Boston Marathon nästa vår. Men Berlin är det stora loppet för mig i år, och det enda som är nytt egentligen.


En ny fin logga har de skaffat också.

söndag 27 mars 2011

Intervaller i Sätrahallen

Igår var jag för fjärde gången på en månad i Sätrahallen för att springa intervaller tillsammans med bloggande löpare som jag har börjat betrakta som träningskompisar. Det har faktiskt hunnit bli en lördagstradition – bara förra lördagen blev ett avbrott eftersom de flesta i sällskapet då var upptagna med annat.

Igår var det Staffan, Hempa och jag som gav oss på en intervallstege enligt följande: 2*1600 + 2*1000 + 2*600 + 2*400 + 2*200. Jag hade inga synpunkter på upplägget utan tyckte att Hempa fick avgöra eftersom han bara har en vecka kvar till sin halvmara i Berlin.

Hempa och Staffan efter avslutat träningspass.

Efter en kort uppvärmning i form av lugn jogg och ett par stegringar bestämde vi att sextonhundringarna skulle springas i farten 4:10-4:15 min/km. Det kändes lätt till en början, bara aningen ansträngande när Hempa drog upp tempot på de två-tre sista varven. Första tusingen gick ungefär i min tävlingsfart på milen. På frågan om tempot svarade jag att jag nog inte ville springa nästa tusing snabbare, och jag märkte jag hur det redan började kännas i benen när vi gick ut på den andra.

Nu blev det två minuters vila istället för en. Även på sexhundringarna lyckades jag hänga med hyfsat, men när vi kom till fyrahundra meter började krafterna tryta. Hempa och Staffan fick nu flera sekunders försprång, men mitt eget tempo var åtminstone högre än på de längre intervallerna och fortfarande jämnt.

Det blev två minuters vila även inför de avslutande tvåhundringarna. Jag trodde inte att jag skulle kunna göra några vidare tider här – jag hade till och med funderingar på att lämna det överenskomna programmet och avsluta med ännu en fyrahundring – men till min överraskning klarade jag att öka tempot ytterligare lite. Mina sprintervänner avslutade dagen med att gå under 30 sekunder på 200 meter, och jag var nöjd med att nå 35 i fartvinden bakom dem.

Det är inte den snabbaste som ser tröttast ut.

Jag tycker tyvärr att det är ett litet elände att på ett smidigt och snyggt sätt lyckas importera intervallpass från klockan till olika träningsdagböcker, men jag har knåpat ihop en egen liten tabell med mina klocktider:
Sträcka
Tid
min/km
1600 m
6.45,9
4.13,7
1600 m
6.32,7
4.05,4
1000 m
3.49,4
3.49,4
1000 m
3.53,2
3.53,2
600 m
2.11,0
3.38,4
600 m
2.08,4
3.33,9
400 m
1.24,2
3.30,4
400 m
1.24,6
3.31,6
200 m
37,9
3.09,3
200 m
35,6
2.57,8
Det ser inte så illa ut – om jag nu får säga det själv. Det finns ett ganska tjusigt pulsdiagram också, men jag nöjer mig med att meddela att jag vid något tillfälle enligt Garmin lär ha nått en puls på 206. Det är lite högt.

Bilderna är Staffans. Han lät kameran gå runt.

fredag 25 mars 2011

En gång är ingen gång, men...

En relativt tung arbetsvecka är avslutad. Jag tror inte nästa vecka blir lättare, men jag kommer att ha två saker då som jag inte hade när denna vecka började, nämligen
1. ett par löparskor på jobbet, och
2. koll på några löpvänliga kilometrar helt nära arbetsplatsen.
Nu ska det väl inte vara så svårt att skapa en ny vana?

torsdag 24 mars 2011

Lunchlöpning

Det blev en kort löprunda innan lunch, trots att klockan då hunnit bli så mycket och de väntande arbetsuppgifterna så många att det kändes som ett illa valt tillfälle.

Med mig ut i solen hade jag en nyutskriven detaljbild från Cykelkartan, vilket faktiskt underlättade en hel del. Vägvalet var helt och hållet kopplat till att hitta bästa rutt vid eventuell löpning till och från jobbet, men efter bara någon kilometer stötte jag på en oväntad bonus – en handfull motionsspår vars namn jag nu vet är Långängen.

Är det här Hempa brukar springa? Jag kan i vilket fall tänka mig att jag kommer att utveckla en nära relation med de här spåren den närmaste tiden. Idag sprang jag bara förbi, men det lilla jag såg av spåren antydde att det behövs ytterligare några dagars vårväder innan underlaget tillåter en närmare inspektion.

Jag hann med 6,5 kilometer på en halvtimme innan jag var tillbaka på jobbet för dusch och lunch. Sedan sprudlade jag av energi och gott humör under resten av arbetsdagen.

onsdag 23 mars 2011

Ett beslut fem i tolv

Nu har jag bestämt mig. Om jag inte hinner springa innan jobbet och är för trött och/eller hungrig efter jobbet så får jag väl springa jobbet. Jag packar en väska imorgon (ikväll är jag för trött).

tisdag 22 mars 2011

The Long Walk

För tio år sedan hade jag nog utan vidare kunnat få för mig att använda en sommarnatt till att gå i en och samma riktning tills jag stupade. På den tiden hände det ibland att jag gick från stan hem till Husby istället för att ta nattbussen, en frisk promenad på två och en halv timme.

Idag är det 100 dagar till Fotrally, gångtävlingen vars upplägg påminner lite om Maratonmarschen – fast med undantaget att man inte deltar med livet som insats. Förra året var jag otroligt nyfiken arrangemanget, men dagens påminnelse att anmäla sig för deltagande lockade inte alls.

Att gå långt känns dock fortfarande intressant. Jag tänker till exempel på Sörmlandsleden och andra vandringsleder i Sverige, fast självklart uppdelade i kortare dagsetapper. Långa vandringar kommer förmodligen att bli nästa sak att snöa in på, när jag inte kommer längre med löpningen.

måndag 21 mars 2011

Dragningen i lotteriet till NYC Marathon 2011

Att jag sprang New York City Marathon 2010 och nu räknar ner till Boston Marathon 2012 betyder inte att jag har släppt tankarna på NYC Marathon 2011. Senast igår letade jag efter information om när det är dragning i lotteriet, och idag vet jag att det är 37 dagar kvar.


New York Road Runners får gärna en del av min lön för april om jag i gengäld får springa igen i höst. Jag vet att både Ingmarie och Anneli är garanterade platser i NYC Marathon 2011, men vilka mer än jag sätter sitt hopp till lotteriet?

söndag 20 mars 2011

Långpass och vårdagjämning

Redan vid gårdagens långpromenad med hunden bestämde jag mig för att söndagens långpass skulle inledas med att springa till Hammarbyhöjden. Längre än så sträckte sig inte planerna. Efter en stadig frukost med mexikanska ägg inledde jag rundan vid kvart i tio i drygt femminuterstempo och slog av på takten först när jag sprungit till Björkhagen.

Av nyfikenhet gjorde jag en avstickare till Lilla Sickla, men det bästa underlaget som erbjöds därifrån var samma väg tillbaka. Det här att springa på måfå och upptäcka nya områden är nog den bästa förklaringen till varför jag älskar att springa. Jag såg blommande krokus vid ett par tillfällen. Våren är inte här riktigt än, men den är åtminstone på väg.

Nu uppehöll jag mig i Bajenland under några kilometer. Med första milen avklarad var jag plötsligt på väg uppför Hammarbyhöjden och sedan följde jag det blåmarkerade spår som heter Hammarbyrundan. Det ligger fortfarande snö i motionsspåren, men jag välkomnade den extra ansträngningen och lät kilometertiderna gå över sex minuter medan jag sprang anslutningen bort till det röda spåret.

När jag sprungit en stund på det röda spåret funderade jag på hur jag skulle springa för att se lite mer av spåren – och komma upp i tillräckligt många kilometer för att kunna springa hem – utan att behöva springa i mina egna fotspår. Jag kom på en alldeles utmärkt lösning på det problemet, men så fick jag ett plötsligt infall och vek av mot Hellasgården.

Underlaget blev omedelbart sämre och det dröjde inte länge innan jag både halkade och fick vatten i skorna. För mitt inre såg jag hur jag likt en GPS beräknade ny färdväg. Resultatet av dessa beräkningar var diffust, och tankarna gick istället till de skavsår som började kännas på hålfotsinsidorna. Jag sprang längs väg 260 i riktning mot Älta utan några bestämda planer för vad jag skulle göra när jag nått dit.

Skärmdump från Garmin Connect. Klicka för detaljer!

Från 18 kilometer kände jag mig ganska trött. Att springa Tyresövägen hemåt kändes inte som ett realistiskt alternativ. När jag hade sprungit genom Älta hade jag turen att komma i precis lagom tid för att hoppa på en buss mot Slussen och därefter tunnelbanan hem. Det är aldrig roligt att åka kollektivt med illaluktande träningskläder, men idag är jag ändå glad att jag hade SL-kortet med mig.

Allt som allt 21,5 km på drygt två timmar, vilket uppfyller båda mina krav för vad som kan räknas som ett långpass. Jag kunde inte firat vårdagjämningen på bättre sätt.

lördag 19 mars 2011

Running on empty

Vi avslutade lördagen med en klassisk film om löpning.


Den centrala scenen kan ses här.

fredag 18 mars 2011

Att tidskvalificera sig till Boston Marathon

Det är 395 dagar till Boston Marathon 2012. Årets upplaga, en månad från idag, fulltecknades på bara 8 timmar när anmälan öppnades i höstas. Många som hade klarat kvalificeringstiderna blev därmed utan startplats.

För drygt en månad sedan ändrades antagningsprocessen. Kvalificeringstiderna till Boston Marathon 2012 kommer att vara de samma som året innan, men de som har störst marginal till kvalificeringstiden kommer att ha förtur när anmälan öppnar i september enligt följande:
12/9: minst 20 minuters marginal till kvalificeringstiden
14/9: minst 10 minuters marginal till kvalificeringstiden
16/9: minst 5 minuters marginal till kvalificeringstiden
Från 19 september kan alla som klarat kvalificeringstiden anmäla sig. 23 september stänger anmälan, och besked om platstilldelning för den sista gruppen sökande kommer några dagar senare.

Det blir sedan ännu lite snävare kvalificeringsgränser till Boston Marathon 2013.

För att jag ska få springa Boston Marathon 2012 måste jag ha sprungit ett maratonlopp på 3:15. Reglerna är så generösa att det räcker med 3:15:59, men det är ändå 210 sekunder snabbare än mitt personbästa från NYC Marathon i höstas.

Vid Stockholm Marathon i sommar är det alltså 4:39-tempo eller snabbare som gäller hela vägen. Ett misslyckande på den punkten innebär att Boston Marathon 2012 är utom räckhåll. Det finns inget utrymme för en dålig dag!

Vad jag klarar att göra i Berlin till hösten kan möjligen ge mig en plats i Boston 2013. Det förutsätter förstås att jag då klarar den nya kvalificeringsgränsen 3:10 – helst med minst 5 minuters marginal...

torsdag 17 mars 2011

Utgångspunkten

Det är så illa att jag inte ens känner för att skriva något mer.

onsdag 16 mars 2011

Bristen på disciplin

Jag vaknar vid halvsjutiden varje morgon, men jag har så svårt för att ta mig i kragen och springa en morgonrunda. Efter arbetsdag och hemfärd kommer först hungern och sedan alla måsten. Idag dessutom tröttheten.

Det här med att jobba heltid. En löptur i veckan kan jag inte leva på.

tisdag 15 mars 2011

Inga fler halvmaror planerade i år

I höstas bestämde jag mig för att avstå Göteborgsvarvet 2011. Jag tyckte att det ligger för nära Stockholm Marathon, att det är för dyrt och att det är för trångt. En femårig tradition är därmed avslutad.

Förra året sprang jag också halvmaran Kungsholmen Runt. Trots ett halvstruligt arrangemang blev det en personlig succé – första gången sub90! Men i år krockar Kungsholmen med Sentrumsløpet, ett lopp jag inte vill avstå.

Stockholm Halvmarathon är ett favoritlopp som jag sprungit några gånger, men det ligger för nära Berlin Marathon som jag ska springa för första gången, förhoppningsvis på nytt personbästa.

Några andra halvmaror står inte på schemat. Tur då att jag redan hunnit med halvmaran i Barcelona i år och att det gick så bra!

måndag 14 mars 2011

Tävlingsfri semester?

Det blir förmodligen en kort bilsemester tillsammans med vänner den här sommaren. Ikväll sågs vi och gjorde en grov planering av tid och rutt. Jag kunde inte låta bli att samtidigt snegla lite i två olika tävlingskalendrar. Det finns en del alternativ längs vägen, men det blir nog inget. Jag har tänkt dra ner på antalet tävlingar i år. Mest av ekonomiska skäl. Träningsmässigt behöver jag nog loppen – de har stått för nära en fjärdedel av min löpmängd de senaste två åren. Nu får jag försöka att träna istället.

söndag 13 mars 2011

400 nya dagar

Ok, vi kör en vända till.

Jag behåller nedräkningen som form, men den här gången räknar jag inte ned till NYC Marathon. Om jag skulle vinna en startplats i lotteriet så springer jag givetvis i New York i år igen, men i så fall blir det bara ett av flera lopp på vägen, för nu finns det ett annat mål på andra sidan Atlanten.

400 dagar börjar nu!