Att jag behövde vila helt i ett par dagar efter halvmaran var det inget snack om. Sedan jobbade jag och hade ingen lust att springa. Men så var det plötsligt lördag igen, en vecka efter loppet.
Jag vaknade med huvudvärk som inte ville försvinna. Sent på eftermiddagen gav jag mig ändå ut på vinst och förlust, beredd att vända tillbaka om illamåendet skulle bli värre. Jag tog det riktigt lugnt, njöt av vädret och de vackra omgivningarna. Jag mådde okej, även om det pendlade lite. Trots att det gått en vecka kändes det snart lite i vaderna. Men jag utökade ändå rundan i samma låga tempo.
Nästan 12 kilometer blev det innan jag var tillbaka efter drygt en timme och sex minuter. Snittempot blev 5:32 per kilometer. Det bästa var att jag efteråt mådde bättre än vad jag gjort på hela dagen. Synd att jag inte kom ut tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar