För mindre än tre år sedan bodde vi bara två kvarter från den del av Ramblan där en skåpbil tidigare idag körde ihjäl och skadade mängder av människor. Det här var vår del av stan, där vi gick till och från skolan, rastade hunden, joggade tidigt på morgonen, gick ner mot stranden ännu en solig dag eller hem från någon bar en trevlig kväll. Det känns på vissa sätt fortfarande som hemma. Ikväll kan jag inte känna något annat än sorg.
|
På denna plats korsade vi Ramblan flera gånger varje dag i fyra månader. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar