Egentligen borde man springa när man känner för det som minst, för det är då man behöver det som mest. Jag känner rastlöshet och irritation som jag har svårt att hantera när jag inte springer. Efter att ha sprungit känner jag nästan alltid hur ett lugn och en lycka kommer smygande. Att man aldrig lär sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar