Jag övergav tankarna på att springa hem från jobbet, tog inte ens med mig prylarna för att kunna avgöra senare. När jag slutat jobba åkte jag direkt till Hellasgården för att träffa vänner och ta ett dopp. Det bästa hade förstås varit att åka hem först och springa till Hellasgården, vilket inte hade tagit längre tid och hade haft sina fördelar.
Nu bestämde jag mig ändå för att springa hem efter badet, i badshorts som ännu inte torkat och med det jag hade att tillgå i övrigt. Runkeeper fick som vanligt vikariera för Garmin. Inte den mest bekväma löpningen, men glädjande att vaden inte bråkade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar