#24: Diagonal – Cervantes

I Barcelona finns det markerade löprundor mitt i stan. Vid start och slut finns det informationstavlor där det också står saker om hälsa för att Barcelonas invånare (och gäster!) ska motiveras att ta hand om sina kroppar.

Jag hade kunnat tänka mig bättre ställen än Diagonal att springa på i Barcelona, men har man begränsat med tid så skalar man gärna bort transportsträckorna som krävs för att hamna på till exempel strandpromenaden eller uppe i bergen. Just den här sträckan springer man faktiskt mot bergen, men det är inte alltid läge för ett bergspass.

Härifrån startpunkten är det 3530 meter till slutpunkten. Eller omvänt.

Det är en hel del trafikljus längs sträckan, men har man tur och är lite flexibel så behöver man inte stanna särskilt ofta. Det är flackt längs Diagonal, men springer man i riktning mot Parc de Cervantes så går det ordentligt uppför när man viker av mot slutet av sträckan.

Drygt 16 minuter upp och – efter att ha stannat till och beundrat utsikten en stund (Camp Nou! Havet!) – ca en kvart tillbaka. Kilometern dit och kilometern tillbaka sprang jag lite lugnare, så snittempot för totalt nio kilometer landade uppåt fyra och en halv minut per kilometer. Att det ska vara så svårt att springa snabbt!