#400

Det är precis åtta år sedan jag började publicera den här bloggen.

Det första av de totalt 1371 inläggen inledde en 400 dagar lång nedräkning till att jag skulle springa New York City Marathon 2010. Sedan hade jag tänkt att det skulle vara slut. Efter ytterligare ett år med sporadiska inlägg drog jag dock igång nedräkningen igen med målet att fylla 40. Att skriva dagliga inlägg kändes ofta alltför krävande, så det blev mer sporadiskt när jag därefter räknade ned till mitt deltagande i NYC Marathon 2014. Tanken var sedan att jag skulle avrunda med 400 dagar till Boston Marathon 2017, vilket sedan justerades till att säkra en plats till 2018, vilket ju inte heller funkade. För närvarande har jag inga planer på att skjuta upp det ännu en gång eller att räkna ned till något annat.

Det får räcka så.

#399: Alla lopp och årsbästa 2003-2017

Jag har knappat ihop sammanställningar av alla lopp jag sprungit och vad som varit mina bästa tider på de olika distanserna år för år. Det är statistik som jag tycker att jag har anledning att vara stolt över.

Samtliga lopp 2003-2017 

Årsbästa 2003-2017

#398: Ett dåligt maratonår

Jag tog mig an att springa tre maratonlopp i år. Barcelona, Stockholm och Berlin. Delvis för att det var lopp jag verkligen ville springa, delvis för att jag verkligen ville kvalificera mig till Boston Marathon. Jag lyckades inte nå min kvalificeringstid vid något av loppen. Inget av loppen kan heller beskrivas som en njutningsfull upplevelse.

Jag skulle vilja hävda att det är mitt sämsta maratonår på tio år. Det har fått mig att se på löpningen på ett helt annat sätt. Jag har tänkt på hur det skulle vara att sluta springa. Jag har också funderat på vad jag behöver göra för att hitta tillbaka till god form. För tillfället har jag inget inplanerat innan Stockholm Marathon om åtta månader. Gott om tid oavsett vad det blir.

#397: Mitt resultat i Berlin Marathon 2017

Jag funderade på att börja gå redan innan jag sprungit halva, men jag höll ut i två mil till. Sedan gick jag bara halvannan kilometer innan jag började springa igen. Det gick riktigt långsamt, men jag lyckades spurta in på 3:53:54. Långt från min bästa tid för två år sedan och min sämsta tid av fyra i Berlin.

Chokladfylld croissant till det sista av den alkoholfria ölen.

#396: Dagen innan Berlin Marathon

Tidigare år jag varit i Berlin – 2011, 2013 och 2015 – så har sportmässan varit på den gamla flygplatsen Tempelhof. Inte den här gången. Det är fortfarande en bra mässa (även om jag inte köpte något idag), men jag upplevde det som trängre och inte lika väl arrangerat.

Som många andra fyllde jag i en lapp med startnummer och namn för att få något slags bricka tillverkad. Väntetiden sades vara två timmar, men när vi var färdiga med mässan en halvtimme tidigare gick vi dit igen och jag fick ett litet kuvert. En annan löpare passerade och frågade vad man kunde få. Efter en snabb blick skrattade han och sade ”Enjoy”.

Mitt startnummer och förnamn på en liten bricka. Varför skrev jag inte 42 195?

Min löparvän Erik får sin i vår, men jag är inte ett steg närmare.

Med den här utsikten tänkte jag dricka en öl till lunch imorgon.

Efter mässan hade vi gott om tid att testgå vägen mellan hotellet och start/målområdet. Vi hade tittat ut en italienare nära hotellet som vi tänkt äta på, men eftersom vi inte hade bokat bord fick vi vända i dörren. Vi hade turen att få ett bord på en annan italienare på andra sidan gatan. Redan innan klockan åtta var vi tillbaka på hotellet, och snart är det läggdags.

#395: Till Berlin

Vi fick sitta en timme extra på Arlanda, men sedan tog det inte långt tid att komma till Berlin. Planen för dagen var inte mer än att ta oss till hotellet och därefter hitta något att äta.

Vi såg flera tänkbara matställen.

I de här krokarna bodde vi för två år sedan.

Vi åkte till Hauptbahnhof och gick till hotellet därifrån.

Utsikt mot innergård från hotellrummet.

#394: Sömn och vila

Jag har sovit ovanligt lite och är därför väldigt trött. Förhoppningsvis får jag ordentligt med sömn åtminstone två av de tre nätter som återstår innan Berlin Marathon. I ett större perspektiv är jag också fysiskt trött, så efter Berlin Marathon kommer det förmodligen att bli en lång paus från löpningen. På ännu längre sikt är jag förstås sugen på att springa mer än någonsin tidigare.