Efter meningsutbytet i kommentarfältet på föregående inlägg bestämde jag mig för att smita tidigare från jobbet. Trots det han det mörkna innan jag hunnit hem, bytt om och gett mig ut.
Då skogen fortfarande inte är isfri sprang jag åt andra hållet. Jag såg en annan löpare som sprang åt det håll jag själv hade tänkt, så jag hängde på. Han sprang i femminuterstempo vilket jag egentligen inte tänkt gå under, men efter två kilometer sprang jag om och hälsade med en handhöjning. Jag har börjat hälsa på folk nu, oftast bara med en bestämd nick vid möte. Det är kul när det funkar.
I samband med att jag sprang om ökade jag stegfrekvensen till runt 180 steg per minut. Redan från start hade jag känningar i högra vaden, men nu när farten ökade kändes det i båda vaderna. Tyvärr har jag ganska ont i högra vaden även efter avslutad runda, så det är möjligt att helgens längre pass får vänta till på söndag.
Nu blev det 6 kilometer innan fredagsmys med hummer och bubbel. Bra start på en lovande helg.
Tummen upp, förutom det där med vaden såklart!c
SvaraRaderaTror inte det är något allvarligt, kanske bara att jag blivit klen efter en stillasittande vinter.
SvaraRadera