När jag var ute med hunden vid lunch såg jag att ett pågående grävprojekt av något slag begränsar framkomligheten på Hälsans stig (mer specifikt gångvägen längs tennishallen). Jag tänkte då att jag för att få lite variation borde ta mig till elljusspåret under eftermiddagen. Istället har jag städat ut julen och fixat med lite annat smått och gott här hemma.
Vid en senare hundpromenad såg jag två löpare – seriösa killar utrustade med pannlampa – vilket gav mig lite dåligt samvete. Efter en stund såg jag ytterligare några löpare, också de med pannlampor. Finns det så många löpare häromkring? Snart började det vimla av pannlampsförsedda löpare i grannskapet. Jag började undra vad det är som händer, vad är det jag har missat?
Det visade sig förstås att en orienteringstävling har sin startplats bara ett par hundra meter härifrån. Just nu är skogen full av människor som springer fram och tillbaka, och här sitter jag i mitt vardagsrum framför datorn.
Ja, vadå? Du är väl ingen orienterare?
SvaraRaderaNej, men jag skulle väl kunna bli det?
SvaraRaderaDet som störde mig var att det såg ut som att ALLA utom jag var ute och sprang, som bara för att håna mig.
Så viktig är väl inte ens du?
SvaraRaderaJag tänkte att kanske du låg bakom det.
SvaraRaderaJag var alla.
SvaraRaderaHar du inte hört att kvalitet går före kvantitet?
SvaraRadera