Jag är inte en särskilt seriös eller ambitiös löpare. Jag gillar att springa, men inte att träna. Om jag tittar på ett träningsprogram och det står att jag ska springa si eller så långt, fine, men sedan kommer det intervaller och fartlek, styrketräning och jag vet inte vad, och... jag vill bara kuta.
Det där har ändrats lite med tiden. Jag vill ju också ”utvecklas som löpare”. Jag läser med intresse om allt från träningsteknik, löpsteg, kostråd och utrustning till hur man bäst knyter sina skosnören, men när det väl har kommit till det praktiska så har det mest bara handlat om att springa, oftast lika långt som vanligt och i ungefär samma tempo.
För några år sedan brukade jag säga att jag aldrig skulle låta löpningen styra mitt övriga liv. Ingen annan aktivitet skulle behöva påverkas av löpningen, och mina mat- och dryckesvanor behåller jag gärna som de är. Enda undantaget var om jag sprang ett lopp, och om jag då såg någon annan löpare må dåligt så tänkte jag att så långt kommer jag aldrig att ta det, det är det inte värt.
Jag får erkänna att jag nog har lämnat de där principerna ibland, och jag vill bli en bättre löpare som kan ge mer vid enskilda tillfällen. Jag vill träna mer och på ett bättre sätt för att nå dit, och nu när R föreslagit en längre runda lördag morgon tänker jag att, ja, ett par glas på fredag kväll går väl fortfarande bra, men inte fler än att jag kommer hem i acceptabel tid för att orka upp tidigt och vara hyfsat fräsch. Bara en tidsfråga innan det blir backträning till att jag kräks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar