När jag hämtade min startlapp till NYC Marathon på sportmässan några dagar innan loppet så köade jag också en halvtimme för att få biljetter till en konsert med Blues Traveler kvällen efter loppet. Jag fick två biljetter och en glad gubbe stämplad på startlappen.
Empire State Building upplyst med NYC Marathons färger på kvällen.
Konserten var förlagd till Manhattan Center, vilket lämpligt nog bara var fyra gator från där min flickvän och jag bodde. Nu var jag ändå inte särskilt sliten efter loppet, och vi gick faktiskt betydligt längre bara för att hitta ett trevligt ställe att äta och dricka på innan konserten.
De där flaggorna säljs för $150 styck. Kan man ha dem som gardiner?
Vi kom till lokalen i god tid och köpte var sin Coors (eftersom det var den billiga sponsoröl som såldes), tittade på haltande människor och så småningom lite bilder från loppet på storbildsskärmen. Vi var också väldigt nöjda med att få höra och se Blues Traveler, vars sångare gjorde sitt bästa för att häckla de närvarande maratonlöparna mellan låtarna.
”Och det gliiittra' och glääänste mellan oss...”
Maratonveckan fortsatte även på måndagen, men bortsett från några små ärenden på förmiddagen hade vi nu fem dygn i New York som inte handlade om NYC Marathon. Det är en av de stora fördelarna med att vara sin egen researrangör – man behöver inte åka hem till vinterkalla Stockholm redan innan träningsvärken kulminerat.
Även på måndagskvällen blev det konsert eftersom vi av en tillfällighet fick gratis biljetter till Katy Perry. På tisdagen åkte vi till Coney Island och fikade på stranden med kaffe och munkar från Dunkin' Donuts.
Mycket sol och fina vågor, men ändå blev det inget bad.
Strandpromenaden och det klassiska nöjesfältet står inför stora förändringar. Många av de lokala företagarna som funnits här i årtionden hade bara till mitten av november på sig att packa ihop och försvinna. De flesta ställen hade redan stängt, så när vi var färdiga med utsikten gick vi in på New York Aquarium.
”I am the walrus! Goo goo g'joob, goo goo g'joob!”
Vi hade några ”måsten” för veckan, och förutom Coney Island och akvariet planerade vi att se en musikal på Broadway. Nu slumpade det sig så att vi på tisdagskvällen passerade Times Square bara tio minuter före föreställningsstart, så vi köpte två restbiljetter till West Side Story.
På onsdagen blev det en del shopping och en hel del strövande på Lower East Side och i The Village. På torsdagen – som nog var den finaste dagen – var vi i Central Park och hyrde en roddbåt, vartefter det blev det ännu mer shopping!
Ett annat ”måste” var att se FN-skrapan på nära håll, vilket min flickvän inte fått tillfälle att göra vid sina tidigare besök i New York. Nu gick vi dit på fredagen, vår sista dag i stan, efter att ha dansat lite i stora hallen på Grand Central Station.
En stor, blank men lite trasig boll vid den publika entrén till FN.
Vi hann med en hel del annat också, men det finns några saker kvar att göra vid framtida besök i New York. Det är bra, för jag vill gärna kunna locka min flickvän med mer än att bara se mig springa NYC Marathon ännu en gång.
Bollen är den sönderbombade och miljöförda jordglob vi lever på. Inuti globen låg skrotade vapen har jag för mig.
SvaraRaderaNu har jag kollat upp det. Den heter Sphere within a Sphere, och är gjord av en italiensk skulptör som heter Arnaldo Pomodoro. Pomodoro betyder tomat.
SvaraRadera