Stefan har en gång gett mig ett tummat exemplar av Alan Sillitoes novellsamling The Loneliness of the Long Distance Runner, och nu fick jag möjlighet att återgälda med motsvarande filmupplevelse. Från en filmvetare till en litteraturvetare.
Tyvärr får jag säga att filmen som skildring av löpning lämnade en hel del övrigt att önska. Mest irriterande var att filmens huvudperson sprang så oerhört fult.
Jag: Novellen var bättre.
Stefan: Låten också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar