#399: Alla lopp och årsbästa 2003-2017

Jag har knappat ihop sammanställningar av alla lopp jag sprungit och vad som varit mina bästa tider på de olika distanserna år för år. Det är statistik som jag tycker att jag har anledning att vara stolt över.

Samtliga lopp 2003-2017 

Årsbästa 2003-2017

#381: Twin Peaks

Hösten och vintern för snart sju år sedan satte jag nytt personbästa på milen, maran och halvmaran. Det började med att jag sprang under 40 på Kistaloppet med minsta möjliga marginal och några veckor senare gjorde 38:58 på Hässelbyloppet. I november 2010 sprang jag NYC Marathon på 3:19:29 och i februari 2011 sprang jag Mitja Marató de Barcelona på 1:27:48. Tiderna på milen och halvmaran är fortfarande mina bästa, tiden på maran är jag glad om jag slår igen.

Jag tyckte att jag nådde en ny topp 2015, då jag åter var under 40 på milen i Sentrumsløpet, under 90 på Nacka Halvmaraton och sedan sprang på nytt personbästa både i Stockholm Marathon och Berlin Marathon, vilket också är mitt nuvarande personbästa. Både första toppen 2010-2011 och den andra 2015 föregicks av perioder då jag inte arbetade särskilt mycket, vilket troligen inte kommer att upprepas innan jag låter pensionera mig.

#371: Drömmen om en halva

Min önskan om att springa en halvmara i år kvarstår. Jag har inte anmält mig till Stockholm Halvmarathon, vågar knappt vara med i en tävling där man kan vinna en startplats eftersom jag är schemalagd den lördagen och vi är kraftigt underbemannade den närmaste tiden.

Sedan vet jag inte om det är någon poäng att springa utöver att räkna det som ett långpass. För att få använda en halvmara som kvalifikation vid anmälan till NYC Marathon måste jag springa snabbare än 1:28, och det känns inte riktigt som att jag är i mitt livs bästa form just nu.

#214: Mil eller halvmara i vår?

Jag funderar på om jag ska boka in ytterligare något lopp under våren. Inte kan jag väl låta hela april och maj passera utan att delta i någon tävling? Frågan är bara om jag ska välja en mil eller en halvmara.

Det har hunnit gå två år sedan förra halvmaran, så det kanske är dags igen. Det skulle i så fall vara Kungsholmen runt, för jag orkar inte ta mig till Göteborg igen och Nacka Halvmarathon ser inte ut att arrangeras det här året heller.

Jag tror att en halvmara skulle kunna vara bra för självförtroendet. Just nu känns det som att det behövs.

Bonusläsning: Lite av min halvmaratonstatistik

#189: Kvalitet

Jag har konstaterat att jag hunnit springa många lopp, men jag vill också visa att jag faktiskt fortfarande förbättrar mina resultat på nästan alla distanser. Här är en sammanställning av mina personbästa år för år (och vilket lopp som tiden noterades på).

Milen
2003: 44:51 (Hässelbyloppet)
2004: 44:37 (Hässelbyloppet)
2005: 44:45 (Sentrumsløpet)
2006: 43:46 (Sentrumsløpet)
2007: 42:38 (Sentrumsløpet)
2008: 41:14 (Sentrumsløpet)
2009: 41:06 (Sentrumsløpet)
2010: 38:58 (Hässelbyloppet)
2011: 40:03 (Midnattsloppet)
2012: 39:57 (Hässelbyloppet)
2013: 40:54 (Midnattsloppet)
2014: 40:28 (Viruddenloppet)
2015: 39:51 (Sentrumsløpet)

Halvmaraton
2003: 1:47:45 (S:t Eriksloppet)
2004: 1:42:06 (S:t Eriksloppet)
2005: 1:39:16 (Kungsholmen Runt)
2006: 1:37:47 (Kungsholmen Runt)
2007: 1:36:17 (Stockholm Halvmarathon)
2008: 1:31:53 (Göteborgsvarvet)
2009: 1:36:45 (Göteborgsvarvet)
2010: 1:29:11 (Kungsholmen Runt)
2011: 1:27:48 (Mitja Marató de Barcelona)
2012: –
2013: 1:33:55 (Mitja Marató de Barcelona)
2014: 1:30:53 (Nacka Halvmarathon)
2015: 1:29:42 (Nacka Halvmarathon)

Maraton
2004: 4:23:43 (Stockholm Marathon)
2005: 3:57:26 (Stockholm Marathon)
2006: 3:48:32 (New York City Marathon)
2007: 4:19:18 (Stockholm Marathon)
2008: 3:45:21 (Stockholm Marathon)
2009: 3:54:54 (Stockholm Marathon)
2010: 3:19:29 (New York City Marathon)
2011: 3:23:53 (Berlin Marathon)
2012: 3:48:35 (Stockholm Marathon)
2013: 3:40:45 (Chicago Marathon)
2014: 3:17:50 (Stockholm Marathon)
2015: 3:14:36 (Stockholm Marathon)

Lidingöloppet (30 km)
2006: 2:54:57
2008: 2:57:17
2010: 2:34:12
2012: 2:47:34
2014: 2:27:51

5 kilometer
2012: 19:48 (Skärholmsloppet)
2013: –
2014: –
2015: 19:43 (Solsidan Runt)

Personbästa på varje distans är markerat med fet stil. Man behöver inga diagram för att kunna utläsa att det för det mesta gått åt rätt håll. Hoppas att trenden håller i sig!

#188: Kvantitet

För en tid sedan skrev jag att jag sprungit fler än 100 lopp. Det var baserat på snabb överslagsräkning, men efter att ha använt mig av flera olika källor har jag kunnat konstatera att det faktiskt stämmer. Jag har gjort en enkel sammanställning där jag ordnat loppen efter distans och inom distansen angett loppen i kronologisk ordning efter den gång jag först sprang loppet.

Milen (46 lopp)
Midnattsloppet Stockholm 2003-2015
Hässelbyloppet 2003-2008, 2010, 2012
Sentrumsløpet 2004-2015
Stockholmsloppet 2004-2005
Kistaloppet 2010-2011
Viruddenloppet 2011, 2013-2014
Sicklaloppet 2011-2013
Hellasloppet 2011
Duvnäsloppet 2014-2015

Jag började med Midnattsloppet 2003 och sedan har det rullat på med flera andra tiokilometerslopp varje år. En del lopp springer jag varje år, medan några har försvunnit från min kalender. Totalt sett är det den här distansen jag springer oftast.

Halvmaraton (18 lopp)
S:t Eriksloppet 2003-2004, 2006
Kungsholmen Runt 2005-2006, 2010
Göteborgsvarvet 2006-2010
Stockholm Halvmarathon 2007-2008, 2010
Mitja Marató de Barcelona 2011, 2013
Nacka Halvmarathon 2014-2015

När jag ser tillbaka på tidigare års genomförda lopp så ser jag att jag bara sprungit tre halvmaror de senaste fyra åren (och inte en enda 2012). Det rimmar illa med att jag brukade säga att halvmaran är min favoritdistans. Jag har till och med sprungit fler maratonlopp!

Maraton (19 lopp)
Stockholm Marathon 2004-2015
New York City Marathon 2006, 2010, 2014
Berlin Marathon 2011, 2013
Jubileumsmarathon 2012
Chicago Marathon 2013

Snart springer jag min tjugonde mara som blir Berlin Marathon. Det här är den samling lopp jag är mest stolt över. Stockholm Marathon har jag sprungit varje år sedan 2004, och utöver det så har jag lyckats skrapa ihop en hel del av världens största och finaste maror.

30 km (5 lopp)
Lidingöloppet 2006, 2008, 2010, 2012, 2014

Jag har som tradition att springa Lidingöloppet vartannat år. 2011, 2013 och i år har jag istället valt att springa Berlin Marathon som ju arrangeras samma helg.

New York Road Runners (5 lopp)
Run as One 2008
Run for the Parks 2008
Poland Spring Marathon Kickoff 2010
NYRR 5 2010
NYRR 4 mile 2011

Som medlem i NYRR får man rabatt på anmälningsavgiften till de många loppen som klubben arrangerar. Jag har sprungit ovanstående korta lopp (4 eller 5 engelska mil) i Central Park när jag bodde i New York 2008, i samband med med NYC Marathon 2010 och vid ett kortare besök i New York vid en resa till Mexico 2011.

Andra distanser (4 lopp)
Tunnelloppet 2004
Kymlingeloppet 2009
Skärholmsloppet 2012
Solsidan runt 2015

Ett par udda distanser och ett par kortare lopp har det också hunnit bli. Oftast har jag inte tyckt det varit värt besväret. Tunnelloppet genom Södra länken är det väl ingen som vet hur långt det egentligen blev till slut. Mina två femkilometerslopp i Skärholmen och Saltsjöbaden är också kuriositeter i min meritförteckning.

Stafetter (10 lopp)
Bellmanstafetten 2003, 2007-2008
Vasastafetten 2008-2011
Medieruset 2012
Huvudstadsstafetten 2013
Jättelångt 2014

Jag har tydligen sprungit stafett varje år sedan 2007, men i år blev det inget. Jag tycker att det är roligt att vara en del av ett lag, men jag blir betydligt mer besviken på mig själv när jag misslyckas.

Allt som allt räknar jag ihop 107 lopp. Två till återstår i år och nästa år hoppas jag att det kan rulla på som vanligt med de personliga favoriterna.

#182: Fyllesnack

Jag hävdade att jag kanske skulle ha klarat 1:28 om jag hade sprungit Stockholm Halvmarathon idag. Det var sagt utan större eftertanke, bara utifrån vädret och att det inte är ett jättekuperat lopp. Jag gjorde ju 1:29:42 i våras med sämre förutsättningar. Samtidigt har jag bara sprungit under 1:28 en enda gång, och det var fyra och ett halvt år sedan. Har jag hunnit bli en sådan där som snackar en massa skit utifrån gamla meriter?

#180: Lite mer halvmaratonstatistik

Igår skrev jag att mina resultat i Stockholms halvmaraton inte stått sig jämfört med mina andra halvmaror. Det är en sanning med modifikation. Mina årsbästa på distansen ser ut så här:

2003: 1:47:45 (S:t Eriksloppet)
2004: 1:42:06 (S:t Eriksloppet)
2005: 1:39:16 (Kungsholmen Runt)
2006: 1:37:47 (Kungsholmen Runt)
2007: 1:36:17 (Stockholm Halvmarathon)
2008: 1:31:53 (Göteborgsvarvet)
2009: 1:36:45 (Göteborgsvarvet)
2010: 1:29:11 (Kungsholmen Runt)
2011: 1:27:48 (Mitja Marató de Barcelona)
2012: –
2013: 1:33:55 (Mitja Marató de Barcelona)
2014: 1:30:53 (Nacka Halvmarathon)
2015: 1:29:42 (Nacka Halvmarathon)

2003 och 2004 sprang jag i och för sig inga andra halvmaror, men 2007 gick det bättre i Stockholm än vad det hade gjort i Göteborg. Mina bästa resultat har jag dock gjort i Kungsholmen Runt 2010 (första gången under 1:30) och i Barcelona året efter (fortfarande mitt personbästa). Årets 1:29:42 i Nacka är förstås inte heller fy skam.

#179: Min historik på Stockholm Halvmarathon

Jag ska inte springa Stockholm Halvmarathon på lördag, men jag tänkte ändå redovisa mina tidigare resultat. Det var ett tag sedan jag sprang loppet, trots att jag ett tag hade det som mitt favoritlopp. Det är lite konstigt eftersom jag egentligen aldrig fått särskilt bra resultat jämfört med mina andra halvmaror.

Den här lördagen jobbar jag och har ingen möjlighet att delta ens som åskådare, men de jag känner som ska springa önskar jag stort lycka till!

#108: Avvaktar med Varvet

Idag (och i skrivande stund några minuter till) kunde man fortfarande anmäla sig till Göteborgsvarvet för ”bara” 595 kronor. Sedan kostar det 695. Jag har funderat och bestämt mig för att vänta. Just nu känner jag mig inte beredd att binda mig till Göteborg 21 maj nästa år. Om jag senare skulle ändra mig så får jag väl betala en hundring extra.

Medaljen som kanske inte blir min 2016.

#105: Lite om seedning till Göteborgsvarvet

Jag kollade seedningsreglerna för Göteborgsvarvet 2016. Jag har inte sprungit loppet sedan 2010 och har inte heller för avsikt att springa något av Göteborgsvarvet seedningslopp, men det går att seeda sig med hjälp av andra lopp på distanserna halvmaraton och maraton.

Med mina nuvarande resultat skulle jag hamna i startgrupp 2 nästa år. Gränsen för startgruppen är 1:33:51, en väldigt specifik tid vars ursprung jag inte tagit mig tid att fundera över. Med mina 1:29:42 har jag mer än fyra minuters marginal till den gränsen.

För att få ingå i startgrupp 1 är gränsen 1:26:27, en annan mycket specifik tid. En så pass bra halvmaratid har jag inte att plocka fram ens historiskt. Eftersom jag inte heller har någon halvmara planerad började jag räkna på vad jag behöver för maratonresultat för att seeda mig till startgrupp 1.

För att seeda sig med ett maratonresultat ska man multiplicera resultatet med 0,46. Med mitt resultat från Stockholm Marathon på 3:14:36 multiplicerat med 0,46 får jag tiden 1:29:31. Det är 11 sekunder bättre än min faktiska tid på halvmaran, men fortfarande långt från gränsen för startgrupp 1.

Så vilken maratontid behöver en man för att få plats i startgrupp 1 på Varvet nästa år? Jag räknade baklänges och konstaterade att den tiden är 3:07:56. Man kan ju undra varför de inte bara skriver det.

#102: I väntan på nästa halvmara

Jag har skrivit om detta tidigare, att jag inte springer särskilt många halvmaror längre. Idag satt jag och funderade på om det är läge att återuppta traditionen att springa Göteborgsvarvet på våren och Stockholm Halvmarathon på hösten. Kanske. Juryn överlägger.

#97: Sju distanser och framtida mål

Istället för sju blommor tar jag fram sju olika distanser och drömmer om nya personliga rekord.

Maraton
Drömmålet är förstås maran under 3 timmar, men 3:10 ska jag kunna nå inom ett år.

30 kilometer
Jag har sprungit tre mil snabbare än 2:15, men ännu inte Lidingöloppet på medaljtid.

Halvmaraton
Förr ville jag klara 1:23 som kvalgräns till NYC Marathon, just nu nöjer jag mig med 1:27.

10 kilometer
Eftersom jag en gång knäckt 39-minutersvallen måste målet självklart vara att gå under 38.

5 engelska mil
Det går inte att sätta ett annat mål än att springa 8045 meter på under 30 minuter. Jobbigt!

4 engelska mil
Det dröjer innan jag springer NYRR-lopp igen, men 5 miles på 30 minuter innebär 4 på 24.

5 kilometer
Jag borde klara att gå under 19 minuter, förutsatt att jag springer något femkilometerslopp...

#50: Rapport från Nacka Halvmaraton 2015

Väderprognosen justerades i omgångar under veckan, och det faktiska utfallet överträffade både farhågor och förväntningar. Mina personliga förutsättningar kändes något bättre än vid loppet veckan innan. Det enda som fick mig lite orolig var att magen strulade både dagen innan och på morgonen. På väg ut till start med Saltjöbanan undrade jag faktiskt om jag skulle må illa också. Jag var dock i god tid och kände ingen stress.

Jag ställde mig långt fram vid start. Under första kilometern var det flera som sprang om mig, men klockan visade att jag höll önskvärd fart på drygt 4 minuter per kilometer. Jag fortsatte i samma tempo och memorerade backarna. Loppets första sex kilometer är samma som de sex sista. Efter fem kilometer tog jag en plastmugg med sportdryck men fick knappt i mig någonting.

Första sjuan tog mig 29 minuter. En tredjedel av loppet och gott hopp om att springa hela under 1:30. Jag hade en kille framför mig som vindbrytare ett tag, men sprang om honom. Nu blev det ensamt ett litet tag. Strax innan 10 km stod min syster med sina barn och vinkade, vilket piggade upp. Milen på 42 minuter, fortfarande godkänt.

En orienterare utan klocka kom ikapp och frågade om tiden. Vi bytte några ord till innan han la sig framför. Vid vätskekontrollen tryckte jag ihop plastmuggen som om det vore en pappmugg, fick all klistrig sportdryck på mig och ingenting i mig.  Tröttheten började märkas, men jag försökte bita mig fast. Kilometertiderna höll sig strax över fyra minuter, men nu smärtade det lite.

På fjortonde kilometern blev jag upphunnen och omsprungen av en tjej, i början av femtonde av ytterligare två. Jag välkomnade först några fler ryggar att gå på, men ganska snart avlägsnade ryggarna sig. Nu började jag bli oroad över att jag inte skulle orka hålla tempot uppe och klara en sluttid under 1:30. Det började bli obekvämt i skorna.

Vid vätskekontrollen efter ca 16 km försökte jag av någon anledning flytta plastmuggen från vänster till höger hand och tappade den. Jag svor. Ingen extra energitillförsel under hela loppet. Två tuffa kilometer återstod upp till 18 km, först därefter hyfsat mycket nerför till mål. Jag räknade på minuter och sekunder och visste att det skulle bli tajt. Flera personer passerade mig.

Det var först när jag sprang in på idrottsplatsen som jag vågade känna mig säker på att jag skulle klara en tid under 1:30. En funktionär ropade att jag var nummer 27, vilket bara fick mig att tänka att jag inte var bättre än förra året. Jag hade ingen framför mig som jag kunde ta hjälp av för en spurt, men det gick ändå tillräckligt snabbt för att ge en sluttid på 1:29:42 enligt resultatlistan.

Jag var trött vid målgång, men inte så trött som jag ett tag fruktade. Magen höll. Jag kände mig faktisk riktigt nöjd och glad. Det är ju ett fint lopp – även om det är backigt... Efter att ha samlat mig tog jag en snabbdusch, skyndade till tåget och pratade glatt med ett par löpare som sprungit några minuter snabbare. En av dem spekulerade lite kring vad jag kan göra för tid på Stockholm Marathon. Vi får se vad det blir om tre veckor.

När jag hade kommit hem var smärtan under fötterna det värsta. Ett par blåsor var konsekvensen av dåligt skoval. Idag, dagen efter, känns det dock mer i benen. Det får nog bli ett par vilodagar innan jag ger mig ut och springer igen.

#49: Nacka Halvmaraton på 1:29:42

Jag kan inte säga något annat än att jag är mycket nöjd med att ha sprungit Nacka Halvmaraton på 1:29:42. Det är inte min bästa tid på distansen 21,1 km (men min tredje bästa!), och det är egentligen inte heller något man kan vänta sig med en så pass kuperad bana. En längre beskrivning av loppet kommer imorgon.

Efter knappt 40 minuter, på väg mot 10 km.

#48: Målsättningar på Nacka Halvmaraton

Det är kvällen innan Nacka Halvmaraton och jag funderar över vad jag har för målsättningar. När jag sprang samma lopp förra året blev jag överraskad över hur bra det gick. I år har jag förstås högre förväntningar, inte minst för att jag gjorde en snabb mil i lördags.

Det självklara målet, bronsmålet, är att slå min tid från förra året, det vill säga att springa under 1:30:53. Men om jag lyckas med det så hoppas jag också göra det med så pass stor marginal att jag samtidigt springer på en tid under 1:30. Vi kan kalla det för silvermålet.

Det har hunnit gå drygt fyra år sedan sprang jag min (hittills!) snabbaste halvmara i Barcelona. Ett betydligt tuffare mål imorgon skulle vara att slå mitt personliga rekord på 1:27:48. Att sätta nytt personbästa räknar jag alltid som guld.

156: En sen rapport från Nacka Halvmarathon 2014

Här har det varit tyst i tre veckor, trots att det funnits gott om anledningar till att skriva. Jag har bland annat tränat löpning i grupp med både SATS och Runday, anmält mig till ännu flera lopp och förberett mig inför Stockholm Marathon. Men innan jag skriver någonting om detta ska jag ge min redogörelse för mitt deltagande av första loppet i Nacka-touren: Nacka Halvmarathon.

Nacka Halvmaraton hade en betydligt tuffare bana än vad jag hade väntat mig, men det gick också betydligt bättre än vad jag hade väntat mig. Riktigt bra, faktiskt.

Jag siktade på att nå Neglinge med Saltsjöbanan redan strax efter 11, nästan en timme innan start, eftersom jag var osäker på startplatsens läge och hur allt var ordnat. Mittemot på tåget sitter en kille som uppenbart också ska springa. Vi pratar lite, både på tåget och i omklädningsrummet. Köandet till toaletten tar så lång tid att det räcker med ett varv med hopplasteg på idrottsplatsen innan det är läge att gå till start.

Trots att det är gemensam start för 5-, 10- och 21-kilometerslöparna så är det inte särskilt trångt i fållan bakom eliten. Jag pratar lite om förutsättningarna med en kille i grön tröja som i sin tur pratar om en sluttid på 1:38. Jag avslöjar att det inte är olikt mig, men mina bästa förhoppningar betyder en sluttid under 1:30. Jag lägger den gröna tröjan på minnet.

Starten går och det är ganska lätt att bestämma takten själv. De enda problemen jag upplever är passagen där man ska sicksacka några gånger uppför en gångväg där trapporna hade varit raka vägen och en av de unga funktionärerna strax därefter, totalt ointresserad av utföra uppgiften. Sedan springer vi i vägkanten, uppför och nerför rätt tilltagna backar. Startfältet är nu ordentligt uttunnat. Jag räknar passeringar och blir själv passerad av killen jag träffade på Saltsjöbanan.

Kilometertiderna ligger i ett 20-sekundersintervall mellan fyra och fyra och en halv minut. Ganska jämnt, med tanke på backarna. Innan milmarkeringen är man som längst västerut, nära Nacka Forum, och det är här den gröna tröjan från startfållan passerar mig. Knappast på väg mot en sluttid runt 1:38, men det gör mig bara glad.

Efter halva loppet har jag alltså båda ryggarna framför mig på de två personer jag pratat med innan loppet. Det känns som en hjälp, samtidigt som avståndet till dem ökar sakta men säkert. Med 15 kilometer avklarade är vi tillbaka på banans första fem kilometer. Jag känner inte längre att jag har kontakt med de framför. Nu kommer de tuffa backarna och steg bakifrån. Vid 17 blir jag omsprungen igen. Killen peppar mig och säger att vi nu måste hjälpa varandra. Jag tänker mig att han pratar om att springa sub 90. Jag tar tacksamt emot hjälp, men har inte själv tillräckligt att erbjuda. Även han försvinner ur mitt synfält när vi når Fisksätra.

Nu vet jag precis vad som återstår. Enda skillnaden mot starten är att vi ska springa in på idrottsplatsen och göra ett knappt varv på bana. Mitt mål är nu att gå under 1:31. Ytterligare en person har hunnit passera mig, men ingen är längre så när att jag kan komma ikapp. Jag klarar ändå att göra min snabbaste kilometer som avslutning och får sluttiden 1:30:53.

Med tanke på hur backigt det var värderar jag resultatet högre än vad siffrorna i sig normalt antyder. Det räckte också till 27:e plats – visst är det kul med små lopp! Efter målgången pratade jag förstås med killen i den gröna tröjan. Vi hade båda bråttom till tillställningar på eftermiddagen. Han erbjöd bilskjuts en bit på vägen, vilket var en stor hjälp. Man kan säga att han sparade mig tid två gånger.

Loppet gav mig lite större självförtroende inför Stockholm Marathon. Imorgon är det upp till bevis!

185: Fyra dagar om fyra lopp

I måndags anmälde jag mig till Nacka Halvmarathon. Loppet arrangeras lördag 10/5, alltså samma dag som Kungsholmen Runt. Varför väljer jag bort ett mer etablerat lopp på en snabb bana som inte kostar nämnvärt mer och fortfarande har platser kvar? Helt enkelt för att jag vill springa det lokala alternativet, är nyfiken på lite mindre lopp och vill se om jag kan delta fullt ut i Nacka-touren.

I tisdags anmälde jag mig till Midnattsloppet i Stockholm. Enligt uppgifter är det över 30 000 anmälda och flera startgrupper är fulltecknade. Det blir mitt tolfte år i följd. Varför har jag väntat med att anmäla mig? Först kunde jag vid anmälan bara välja startgrupp 1C eller längre bak. Nu såg jag att man kunde seeda sig med resultat på andra lopp, vilket placerade mig i 1B.

Igår fick jag mitt startbevis till Stockholm Marathon. De skickar det med vanlig post, kanske mest för att kunna skicka med en hel bunt med pappersreklam. Jag har fått ett väldigt högt startnummer som placerar mig i grupp D. Det är inte så mycket jag kan göra åt det med bara fyra veckor till start.

Idag fick jag ett mail från London Marathon avsett för de stackare som inte fick ett bekräftelse-mail vid anmälan till lotteriet, vilket ju inkluderar mig. Nu känner jag mig lite lugnare, även om jag fortfarande saknar ett referensnummer. Nu är det bara att hoppas på att de ber mig om £80 i början av oktober.

Nästa lopp: halvmaraton i Barcelona (21 dagar)

Inom loppet av en halvtimme bokades flyg, boende och startplats i Mitja Marató de Barcelona. Det ska bli roligt! Det bästa är nog att när vi åker har vi bara varit tillbaka i Sverige i fyra veckor. Det blir en bra vinter.

Bekräftelsemailet, det mesta av den konstiga engelskan bortklippt.

Ett par lopp till våren (113 dagar)

När jag igår kväll kollade datum för nästa års lopp så saknade jag bara information om Sentrumsløpet. Det datumet gick norrmännen ut och berättade om idag. Sista lördagen i april kommer jag att springa en mil i Oslo.

Som jag skrev igår så vill jag gärna också springa några halvmaror nästa år, så jag kollade direkt hur Kungsholmen runt låg i förhållande till Sentrumsløpet. Att det ligger en vecka senare, första lördagen i maj, gör att jag förmodligen kommer att springa. Bara minuter efter att jag varit inne på hemsidan fick jag ett mejl med en inbjudan. Ett tecken!