Jag sprang Göteborgsvarvet fem år i rad 2006-2010. Vid det sista av dem var det otroligt varmt, förmodligen värre än vad det var idag. Mot slutet såg jag ett tiotal löpare som trillat av banan, och jag tror att ett 60-tal fick tas om hand.
Det är väl det – utöver mitt onda knä och bristen på träning under våren – som oroar mig mest inför Stockholm Marathon. De gånger det har varit riktigt varmt har jag varit ute på banan alldeles för länge.
Visar inlägg med etikett Göteborgsvarvet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Göteborgsvarvet. Visa alla inlägg
lördag 20 maj 2017
fredag 11 september 2015
#180: Lite mer halvmaratonstatistik
Igår skrev jag att mina resultat i Stockholms halvmaraton inte stått sig jämfört med mina andra halvmaror. Det är en sanning med modifikation. Mina årsbästa på distansen ser ut så här:
2003: 1:47:45 (S:t Eriksloppet)2003 och 2004 sprang jag i och för sig inga andra halvmaror, men 2007 gick det bättre i Stockholm än vad det hade gjort i Göteborg. Mina bästa resultat har jag dock gjort i Kungsholmen Runt 2010 (första gången under 1:30) och i Barcelona året efter (fortfarande mitt personbästa). Årets 1:29:42 i Nacka är förstås inte heller fy skam.
2004: 1:42:06 (S:t Eriksloppet)
2005: 1:39:16 (Kungsholmen Runt)
2006: 1:37:47 (Kungsholmen Runt)
2007: 1:36:17 (Stockholm Halvmarathon)
2008: 1:31:53 (Göteborgsvarvet)
2009: 1:36:45 (Göteborgsvarvet)
2010: 1:29:11 (Kungsholmen Runt)
2011: 1:27:48 (Mitja Marató de Barcelona)
2012: –
2013: 1:33:55 (Mitja Marató de Barcelona)
2014: 1:30:53 (Nacka Halvmarathon)
2015: 1:29:42 (Nacka Halvmarathon)
tisdag 30 juni 2015
#108: Avvaktar med Varvet
Idag (och i skrivande stund några minuter till) kunde man fortfarande anmäla sig till Göteborgsvarvet för ”bara” 595 kronor. Sedan kostar det 695. Jag har funderat och bestämt mig för att vänta. Just nu känner jag mig inte beredd att binda mig till Göteborg 21 maj nästa år. Om jag senare skulle ändra mig så får jag väl betala en hundring extra.
 |
| Medaljen som kanske inte blir min 2016. |
söndag 28 juni 2015
#105: Lite om seedning till Göteborgsvarvet
Jag kollade seedningsreglerna för Göteborgsvarvet 2016. Jag har inte sprungit loppet sedan 2010 och har inte heller för avsikt att springa något av Göteborgsvarvet seedningslopp, men det går att seeda sig med hjälp av andra lopp på distanserna halvmaraton och maraton.
Med mina nuvarande resultat skulle jag hamna i startgrupp 2 nästa år. Gränsen för startgruppen är 1:33:51, en väldigt specifik tid vars ursprung jag inte tagit mig tid att fundera över. Med mina 1:29:42 har jag mer än fyra minuters marginal till den gränsen.
För att få ingå i startgrupp 1 är gränsen 1:26:27, en annan mycket specifik tid. En så pass bra halvmaratid har jag inte att plocka fram ens historiskt. Eftersom jag inte heller har någon halvmara planerad började jag räkna på vad jag behöver för maratonresultat för att seeda mig till startgrupp 1.
För att seeda sig med ett maratonresultat ska man multiplicera resultatet med 0,46. Med mitt resultat från Stockholm Marathon på 3:14:36 multiplicerat med 0,46 får jag tiden 1:29:31. Det är 11 sekunder bättre än min faktiska tid på halvmaran, men fortfarande långt från gränsen för startgrupp 1.
Så vilken maratontid behöver en man för att få plats i startgrupp 1 på Varvet nästa år? Jag räknade baklänges och konstaterade att den tiden är 3:07:56. Man kan ju undra varför de inte bara skriver det.
Med mina nuvarande resultat skulle jag hamna i startgrupp 2 nästa år. Gränsen för startgruppen är 1:33:51, en väldigt specifik tid vars ursprung jag inte tagit mig tid att fundera över. Med mina 1:29:42 har jag mer än fyra minuters marginal till den gränsen.
För att få ingå i startgrupp 1 är gränsen 1:26:27, en annan mycket specifik tid. En så pass bra halvmaratid har jag inte att plocka fram ens historiskt. Eftersom jag inte heller har någon halvmara planerad började jag räkna på vad jag behöver för maratonresultat för att seeda mig till startgrupp 1.
För att seeda sig med ett maratonresultat ska man multiplicera resultatet med 0,46. Med mitt resultat från Stockholm Marathon på 3:14:36 multiplicerat med 0,46 får jag tiden 1:29:31. Det är 11 sekunder bättre än min faktiska tid på halvmaran, men fortfarande långt från gränsen för startgrupp 1.
Så vilken maratontid behöver en man för att få plats i startgrupp 1 på Varvet nästa år? Jag räknade baklänges och konstaterade att den tiden är 3:07:56. Man kan ju undra varför de inte bara skriver det.
onsdag 29 september 2010
39
Imorgon är det sista chansen att anmäla sig till Göteborgsvarvet innan arrangören höjer anmälningsavgiften från 445 till 695 kronor. Jo, ni läste rätt – upp 250 med nästan 8 månader kvar! Jag vet inte om jag ska slå till eller sätta ner foten och säga att nu får det vara nog.
445 kronor är inte mer än vad jag betalade för årets lopp, men 695 kronor tycker jag är på tok för mycket för Göteborgsvarvet. Till nästa års lopp tar man emot 58 000 anmälningar, och redan nu är antalet anmälda ofattbara38 000 45 000. Platserna lär ta slut innan Kålle och Ada hinner tänka på julklappar till Osborn och Beda.
När jag sprang Göteborgsvarvet första gången 2006 betalade jag faktiskt så mycket som 500 kronor, men då anmälde jag mig så sent som 17 april. För mitt tredje deltagande 2008 betalade jag 345 kronor 31 januari, och det tycker jag känns vettigt i fråga om både pris och tidpunkt.
Jag har sprungit Göteborgsvarvet fem år i rad och tycker att det är en fin tradition att dra västerut och träffa vänner. Men jag springer också Stockholm Marathon varje år, och 2011 är det bara en vecka mellan dessa lopp. Det är en ursäkt att spara 445 kronor.
Å andra sidan ska min bästa vän i Göteborg springa för första gången. Då blir det ju konstigt att för en gångs skull inte åka dit. Och att åka dit utan att springa själv låter ju helt vansinnigt.
---
Uppdatering: Jag hade missat dagens siffror från Göteborgsvarvet, men nu har jag ändrat i texten.
---
Ny uppdatering: Göteborgsvarvet har beslutat att anmälningsavgiften ska vara 445 kronor veckan ut (eller så länge det finns platser kvar om de tar slut innan det). Jag har bestämt mig för att inte springa Göteborgsvarvet nästa år.
445 kronor är inte mer än vad jag betalade för årets lopp, men 695 kronor tycker jag är på tok för mycket för Göteborgsvarvet. Till nästa års lopp tar man emot 58 000 anmälningar, och redan nu är antalet anmälda ofattbara
När jag sprang Göteborgsvarvet första gången 2006 betalade jag faktiskt så mycket som 500 kronor, men då anmälde jag mig så sent som 17 april. För mitt tredje deltagande 2008 betalade jag 345 kronor 31 januari, och det tycker jag känns vettigt i fråga om både pris och tidpunkt.
Jag har sprungit Göteborgsvarvet fem år i rad och tycker att det är en fin tradition att dra västerut och träffa vänner. Men jag springer också Stockholm Marathon varje år, och 2011 är det bara en vecka mellan dessa lopp. Det är en ursäkt att spara 445 kronor.
Å andra sidan ska min bästa vän i Göteborg springa för första gången. Då blir det ju konstigt att för en gångs skull inte åka dit. Och att åka dit utan att springa själv låter ju helt vansinnigt.
---
Uppdatering: Jag hade missat dagens siffror från Göteborgsvarvet, men nu har jag ändrat i texten.
---
Ny uppdatering: Göteborgsvarvet har beslutat att anmälningsavgiften ska vara 445 kronor veckan ut (eller så länge det finns platser kvar om de tar slut innan det). Jag har bestämt mig för att inte springa Göteborgsvarvet nästa år.
tisdag 29 juni 2010
131
Nästa år ligger Göteborgsvarvet bara en vecka innan Stockholm Marathon, och jag har ännu inte bestämt om jag kommer att delta i jippot. Jag har sprungit de senaste fem åren och jag gillar att ha en anledning att besöka Göteborg varje vår, men kanske får det räcka nu.
Jag beställde Göteborgsvarvets femårsdiplom för fem veckor sedan, och det kom med posten igår. Lite lätt vikt, vilket man tydligen får vänja sig vid med vår brevlåda/brevbärare. Diplomet var ändå inget jag spontant känner att jag vill ha upp på väggen.
Ett lite roligare dokument hade jag nog kunnat tänka mig. Mina resultat från de fem loppen fanns med i form av ett registerutdrag, printat 2010-06-15 kl 10:50:40 på ett separat papper tillsammans med mina adressuppgifter. Vilka som har signerat diplomet har jag ingen aning om – och vad är det för sommarjobbare som skrivit mitt namn med en trubbig tuschpenna?
Jag beställde Göteborgsvarvets femårsdiplom för fem veckor sedan, och det kom med posten igår. Lite lätt vikt, vilket man tydligen får vänja sig vid med vår brevlåda/brevbärare. Diplomet var ändå inget jag spontant känner att jag vill ha upp på väggen.
Bevis på uppskattning efter 105,5 kilometer.
Ett lite roligare dokument hade jag nog kunnat tänka mig. Mina resultat från de fem loppen fanns med i form av ett registerutdrag, printat 2010-06-15 kl 10:50:40 på ett separat papper tillsammans med mina adressuppgifter. Vilka som har signerat diplomet har jag ingen aning om – och vad är det för sommarjobbare som skrivit mitt namn med en trubbig tuschpenna?
söndag 23 maj 2010
168
Självklart ville jag försöka slå min tid på Kungsholmen runt vid Göteborgsvarvet, men med väderprognoser som pekade på värme och sol kändes det osäkert. Jag hade ingen lust att följa instruktionerna och ställa mig i startfållan senast 30 minuter före start en dag när solen steker, så jag tog det lugnt och ställde mig längst bak när det bara var 10 minuter kvar. Jag valde trängseln framför värmen.
Det sägs att man ska ta det lugnt i början och istället spara krafterna till slutet. Jag har aldrig lagt upp mina lopp på det viset, men nu följde jag med i de andras tempo utan att sicksacka och lägga kraft på en massa accelerationer och inbromsningar. Första kilometertiderna blev därför 4:24, 4:23 och 4:27, vilket jag lite oroligt undrade hur jag skulle lyckas ta igen senare för att klara 4:13 i snitt och en sluttid på 1:29.
Trängseln var mycket påtaglig fram till Älvsborgsbron, sedan sporadisk fram till halvvägs men förekom även senare vid olika tillfällen. Ingenstans såg jag att långsammare löpare höll till höger, men det förekom en hel del exempel på märkliga beteenden jag aldrig upplevt vid något av alla de andra lopp jag sprungit. Kilometertiderna hamnade endast i undantagsfall i linje med måltiden: 4:13, 4:46, 4:31, 4:10, 4:21, 4:37, 4:27.
Med första milen på 44:19 började jag ställa in mig på en sluttid på 1:35. Kilometertiderna fortsatte i samma stil: 4:30, 4:36, 4:33. Efter 12 kilometer tänkte jag att nu skiter jag i det här och tar det lugnt resten av vägen. Vid 13 kilometer prickade jag 58 minuter, vilket i princip är en kilometer för lite för att det ska kännas intressant.
Men att ge upp var inget som föll mig in, och snart kom orken tillbaka. Nu gick kilometertiderna åt rätt håll: 4:43, 4:28 och 4:13. Med fem kilometer kvar började jag räkna på om jag trots allt åtminstone skulle kunna pressa fram min bästa tid på Göteborgsvarvet – under 1:31:53. Om bara solen kunde skymmas av lite moln så skulle jag nog kunna få upp farten igen...
Jag gillar verkligen inte Östra Hamngatan och Avenyn. Jag vet inte vad som hände, men helt plötsligt gjorde jag en kilometer på 5:23. Jag vet att vägen upp till Linnéplatsen och in i skogen kan kännas tung, men det gick ändå ganska bra: 4:42, 4:33, 4:43. Här såg jag de flesta av de tiotalet kollapsade löpare jag passerade under loppet. Min sambo och hennes väninna ropade uppmuntrande åt mig och jag gjorde mitt bästa från 20 kilometer för att spurta in under 1:35, men med 4:32 på de sista 1100 slutade jag på 1:35:15.
Jag kan inte påstå att jag är speciellt missnöjd. Jag mådde bra efteråt, och med resultatet från Kungsholmen runt i ryggen behöver jag inte fundera över hur formen ser ut. Det var ett fint genrep inför Stockholm Marathon.
Kvällen avslutades med ett besök på Heaven 23. Sällskapet bredvid oss hade också sprungit (det kändes det som att alla hade gjort) och en av dem jobbade på Asics, vilket gav upphov till en diskussion om skor och vad Asics har för planer för det kommande året. Trevliga människor och trevlig stämning. Det kanske är det bästa – stämningen på stan efter loppet med glada löpare överallt.
Idag har vi flyttat från Majorna till Bagargården (nära Kålltorp – treans spårvagn hela vägen). Efter kvällsmaten gick vi en guidad promenad till Skatås. 80 minuter senare var vi tillbaka, och den första träningsvärken började kännas i låren.
Det sägs att man ska ta det lugnt i början och istället spara krafterna till slutet. Jag har aldrig lagt upp mina lopp på det viset, men nu följde jag med i de andras tempo utan att sicksacka och lägga kraft på en massa accelerationer och inbromsningar. Första kilometertiderna blev därför 4:24, 4:23 och 4:27, vilket jag lite oroligt undrade hur jag skulle lyckas ta igen senare för att klara 4:13 i snitt och en sluttid på 1:29.
Trängseln var mycket påtaglig fram till Älvsborgsbron, sedan sporadisk fram till halvvägs men förekom även senare vid olika tillfällen. Ingenstans såg jag att långsammare löpare höll till höger, men det förekom en hel del exempel på märkliga beteenden jag aldrig upplevt vid något av alla de andra lopp jag sprungit. Kilometertiderna hamnade endast i undantagsfall i linje med måltiden: 4:13, 4:46, 4:31, 4:10, 4:21, 4:37, 4:27.
Med första milen på 44:19 började jag ställa in mig på en sluttid på 1:35. Kilometertiderna fortsatte i samma stil: 4:30, 4:36, 4:33. Efter 12 kilometer tänkte jag att nu skiter jag i det här och tar det lugnt resten av vägen. Vid 13 kilometer prickade jag 58 minuter, vilket i princip är en kilometer för lite för att det ska kännas intressant.
Men att ge upp var inget som föll mig in, och snart kom orken tillbaka. Nu gick kilometertiderna åt rätt håll: 4:43, 4:28 och 4:13. Med fem kilometer kvar började jag räkna på om jag trots allt åtminstone skulle kunna pressa fram min bästa tid på Göteborgsvarvet – under 1:31:53. Om bara solen kunde skymmas av lite moln så skulle jag nog kunna få upp farten igen...
Jag gillar verkligen inte Östra Hamngatan och Avenyn. Jag vet inte vad som hände, men helt plötsligt gjorde jag en kilometer på 5:23. Jag vet att vägen upp till Linnéplatsen och in i skogen kan kännas tung, men det gick ändå ganska bra: 4:42, 4:33, 4:43. Här såg jag de flesta av de tiotalet kollapsade löpare jag passerade under loppet. Min sambo och hennes väninna ropade uppmuntrande åt mig och jag gjorde mitt bästa från 20 kilometer för att spurta in under 1:35, men med 4:32 på de sista 1100 slutade jag på 1:35:15.
Jag kan inte påstå att jag är speciellt missnöjd. Jag mådde bra efteråt, och med resultatet från Kungsholmen runt i ryggen behöver jag inte fundera över hur formen ser ut. Det var ett fint genrep inför Stockholm Marathon.
Kvällen avslutades med ett besök på Heaven 23. Sällskapet bredvid oss hade också sprungit (det kändes det som att alla hade gjort) och en av dem jobbade på Asics, vilket gav upphov till en diskussion om skor och vad Asics har för planer för det kommande året. Trevliga människor och trevlig stämning. Det kanske är det bästa – stämningen på stan efter loppet med glada löpare överallt.
Olika sätt att återställa vätskebalansen.
Idag har vi flyttat från Majorna till Bagargården (nära Kålltorp – treans spårvagn hela vägen). Efter kvällsmaten gick vi en guidad promenad till Skatås. 80 minuter senare var vi tillbaka, och den första träningsvärken började kännas i låren.
Något att upptäcka vid framtida Göteborgsbesök. Spännande!
---
Uppdatering: Anledningen till den långsammare sjuttonde kilometern skulle kunna vara att 16 km-skylten placerats 100 meter för tidigt. Det betyder också att jag inte alls inlett en tempoökning precis innan utan snarare fortsatte att ligga ungefär på snittet.
lördag 22 maj 2010
169
Mitt resultat i Göteborgsvarvet syns i sidospalten. En redogörelse för loppet kommer tidigast imorgon, för nu ska jag och min kära flickvän ut och göra stan. Det är ju så fint väder...
fredag 21 maj 2010
170
Jag åkte i första klass med X2000 till Göteborg, men det räckte inte för att jag skulle känna mig bekväm. Jag irriterar mig alldeles för mycket på andra människors telefonvanor och märkliga val av ringsignaler (ofta inställd på alldeles för hög volym).
Det värsta var ändå illamåendet. Jag brukar klara X2000 bra bara genom att inte titta ut genom fönstret, men jag antar att jag satt vid ett alldeles för stort fönster. När ankomsttiden passerades (tåget blev 19 minuter försenat) mådde jag så illa att jag hela tiden svalde och då och då drabbades av svettningsattacker.
Efter startlappsutdelningen hoppades jag hitta något på sportmässan. Jag upplevde det som att jag handlade hej vilt, men insåg senare att jag i slutändan bara köpte ett par långa Adidas-tights för 300 och tre par bambustrumpor för 100 (finns för samma pris både hos Newline och hos Runner's store på mässan). Inga solglasögon.
I stort sett fri från illamåendet gick jag via startområdet till min vän Martin på drygt tio minuter. Jag är oerhört tacksam över att ha så nära till start och målgång imorgon! Jag lagade mig en mycket enkel lunch bestående av skruvpasta och köttbullar med ett av barnen som åskådare, men på kvällen visade Martin prov på fin matlagningskonst.
Nu ska jag vila lite. Sedan är det snart läggdags. Som avslutning bjuder jag på en helt missvisande men ändå sanningsenlig graf gjord i Excel på två minuter.
Suddig frukost i första klass. Mer förpackning än innehåll.
Det värsta var ändå illamåendet. Jag brukar klara X2000 bra bara genom att inte titta ut genom fönstret, men jag antar att jag satt vid ett alldeles för stort fönster. När ankomsttiden passerades (tåget blev 19 minuter försenat) mådde jag så illa att jag hela tiden svalde och då och då drabbades av svettningsattacker.
Efter startlappsutdelningen hoppades jag hitta något på sportmässan. Jag upplevde det som att jag handlade hej vilt, men insåg senare att jag i slutändan bara köpte ett par långa Adidas-tights för 300 och tre par bambustrumpor för 100 (finns för samma pris både hos Newline och hos Runner's store på mässan). Inga solglasögon.
I stort sett fri från illamåendet gick jag via startområdet till min vän Martin på drygt tio minuter. Jag är oerhört tacksam över att ha så nära till start och målgång imorgon! Jag lagade mig en mycket enkel lunch bestående av skruvpasta och köttbullar med ett av barnen som åskådare, men på kvällen visade Martin prov på fin matlagningskonst.
Eat this!
Nu ska jag vila lite. Sedan är det snart läggdags. Som avslutning bjuder jag på en helt missvisande men ändå sanningsenlig graf gjord i Excel på två minuter.
söndag 18 april 2010
203
Dags att formtoppa? Jogg.se menar det och erbjuder ett antal träningsprogram inför olika lopp. Först ut är Göteborgsvarvet, och alternativen man ställs inför är dessa:
Mitt mål är att springa under 1 timme och 30 minuter. Men om jag jämför min vanliga träningsmängd med den högra kolumnen så skulle jag bara med tvekan kunna följa programmet för tidsmålet 1 timme och 50 minuter.
Vid en närmare koll känns trots allt 1:30-programmet lämpligast - om jag skulle stryka ett eller två pass per vecka. Det är klart att jag skulle kunna träna mer än vad jag gör just nu, men måste man verkligen träna så bisarrt mycket för att nå de angivna tidsmålen?
Mitt mål är att springa under 1 timme och 30 minuter. Men om jag jämför min vanliga träningsmängd med den högra kolumnen så skulle jag bara med tvekan kunna följa programmet för tidsmålet 1 timme och 50 minuter.
Vid en närmare koll känns trots allt 1:30-programmet lämpligast - om jag skulle stryka ett eller två pass per vecka. Det är klart att jag skulle kunna träna mer än vad jag gör just nu, men måste man verkligen träna så bisarrt mycket för att nå de angivna tidsmålen?
söndag 21 februari 2010
259
Vi hade fikagäster från Göteborg idag, och jag insåg att jag har glömt att köpa billiga tågbiljetter inför Göteborgsvarvet. Det var synd, för det pågående snökaoset begränsar framkomligheten även på www.sj.se. Jag har tappat räkningen på hur många köp som avbrutits de senaste timmarna, och under tiden blir biljettpriset bara högre och högre. Någon som vill dela en bil med mig och min sambo till och från Göteborg helgen vecka 20?
torsdag 15 oktober 2009
388
Nu är det bara några minuter kvar om man vill anmäla sig till Göteborgsvarvet. Idag ska man ha passerat 54 000 anmälda, vilket är något slags godtyckligt tak. För det är ju långtifrån alla som kommer till start, och ytterligare något färre som genomför loppet. Men jag tänker passera både start- och mållinje.
måndag 12 oktober 2009
391
Nu är datum satt för Midnattsloppet i Stockholm (se planerade lopp i högerkanten). Jag kommer att springa igen eftersom jag sprungit varje år sedan debuten 2003. Året efter sprang jag för första gången Sentrumsløpet (10 km i Oslo) och Stockholm Marathon, lopp som jag sprungit varje år sedan dess. Sedan 2006 finns även Göteborsvarvet med bland de årligen återkommande. Personliga traditioner som får leva än.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)