Min önskan om att springa en halvmara i år kvarstår. Jag har inte anmält mig till Stockholm Halvmarathon, vågar knappt vara med i en tävling där man kan vinna en startplats eftersom jag är schemalagd den lördagen och vi är kraftigt underbemannade den närmaste tiden.
Sedan vet jag inte om det är någon poäng att springa utöver att räkna det som ett långpass. För att få använda en halvmara som kvalifikation vid anmälan till NYC Marathon måste jag springa snabbare än 1:28, och det känns inte riktigt som att jag är i mitt livs bästa form just nu.
Visar inlägg med etikett Stockholm Halvmarathon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stockholm Halvmarathon. Visa alla inlägg
tisdag 29 augusti 2017
fredag 11 september 2015
#180: Lite mer halvmaratonstatistik
Igår skrev jag att mina resultat i Stockholms halvmaraton inte stått sig jämfört med mina andra halvmaror. Det är en sanning med modifikation. Mina årsbästa på distansen ser ut så här:
2003: 1:47:45 (S:t Eriksloppet)2003 och 2004 sprang jag i och för sig inga andra halvmaror, men 2007 gick det bättre i Stockholm än vad det hade gjort i Göteborg. Mina bästa resultat har jag dock gjort i Kungsholmen Runt 2010 (första gången under 1:30) och i Barcelona året efter (fortfarande mitt personbästa). Årets 1:29:42 i Nacka är förstås inte heller fy skam.
2004: 1:42:06 (S:t Eriksloppet)
2005: 1:39:16 (Kungsholmen Runt)
2006: 1:37:47 (Kungsholmen Runt)
2007: 1:36:17 (Stockholm Halvmarathon)
2008: 1:31:53 (Göteborgsvarvet)
2009: 1:36:45 (Göteborgsvarvet)
2010: 1:29:11 (Kungsholmen Runt)
2011: 1:27:48 (Mitja Marató de Barcelona)
2012: –
2013: 1:33:55 (Mitja Marató de Barcelona)
2014: 1:30:53 (Nacka Halvmarathon)
2015: 1:29:42 (Nacka Halvmarathon)
torsdag 10 september 2015
#179: Min historik på Stockholm Halvmarathon
Jag ska inte springa Stockholm Halvmarathon på lördag, men jag tänkte ändå redovisa mina tidigare resultat. Det var ett tag sedan jag sprang loppet, trots att jag ett tag hade det som mitt favoritlopp. Det är lite konstigt eftersom jag egentligen aldrig fått särskilt bra resultat jämfört med mina andra halvmaror.
Den här lördagen jobbar jag och har ingen möjlighet att delta ens som åskådare, men de jag känner som ska springa önskar jag stort lycka till!
Den här lördagen jobbar jag och har ingen möjlighet att delta ens som åskådare, men de jag känner som ska springa önskar jag stort lycka till!
tisdag 14 september 2010
54
Det har gjort riktigt ont i benen sedan lördagens halvmara. Det har till och med varit svårt att sova ibland. Jag har inte sprungit något sedan loppet, men imorgon (tidigt?) tänker jag ge mig ut på en lugn runda.
Nyss såg jag andra avsnittet av Sverige springer. Andreas Odén, Kajsa Bergqvist och Anders Szalkai lyckades alla tre klara sina respektive mål på Stockholm Halvmarathon. Morgan - Sverige springer, 0 - 2.
Nyss såg jag andra avsnittet av Sverige springer. Andreas Odén, Kajsa Bergqvist och Anders Szalkai lyckades alla tre klara sina respektive mål på Stockholm Halvmarathon. Morgan - Sverige springer, 0 - 2.
måndag 13 september 2010
55
Jag hade tankar på att bryta i lördags, men jag härdade ut och sprang mina utlovade 21 098 meter. Jag har aldrig brutit ett lopp, så det ska nog mer till än lite trötthet och magont för att jag ska kliva av.
Från officiellt håll meddelas att årets upplaga av Stockholm Halvmarathon fullföljdes av 9425 personer. Det betyder att 312 av de 9737 startande valde att bryta, eller ungefär var 31:e deltagare. Jag vet inte vad som är normalt, men jag tycker nog inte att det är en anmärkningsvärt hög siffra med tanke på att en halvmara är en ganska tuff utmaning jämfört med till exempel Midnattsloppet eller Tjejmilen.
Det som får mig att fundera är istället skillnaden mellan antalet anmälda och antalet startande. Av de 13513 anmälda kom alltså 3776 personer inte ens till start. Det är nästan 28 procents bortfall. Först tycker jag att det låter mycket, men sedan ägnar jag mig åt lite självrannsakan.
Av de åtta gånger jag anmält mig till Stockholm Halvmarathon (tidigare under namnet S:t Eriksloppet) har jag avstått start vid två tillfällen. Det blir 25 procents bortfall, och min egen krasslighet dessa år räcker då som förklaring. Men samtidigt vill jag framhålla att detta är de enda två gånger jag betalat för ett lopp som jag sedan inte startat i.
Från officiellt håll meddelas att årets upplaga av Stockholm Halvmarathon fullföljdes av 9425 personer. Det betyder att 312 av de 9737 startande valde att bryta, eller ungefär var 31:e deltagare. Jag vet inte vad som är normalt, men jag tycker nog inte att det är en anmärkningsvärt hög siffra med tanke på att en halvmara är en ganska tuff utmaning jämfört med till exempel Midnattsloppet eller Tjejmilen.
Det som får mig att fundera är istället skillnaden mellan antalet anmälda och antalet startande. Av de 13513 anmälda kom alltså 3776 personer inte ens till start. Det är nästan 28 procents bortfall. Först tycker jag att det låter mycket, men sedan ägnar jag mig åt lite självrannsakan.
Av de åtta gånger jag anmält mig till Stockholm Halvmarathon (tidigare under namnet S:t Eriksloppet) har jag avstått start vid två tillfällen. Det blir 25 procents bortfall, och min egen krasslighet dessa år räcker då som förklaring. Men samtidigt vill jag framhålla att detta är de enda två gånger jag betalat för ett lopp som jag sedan inte startat i.
Det blev luckor i medaljsamlingen 2005 och 2009.
söndag 12 september 2010
56
Allting började så bra. Jag kom i lagom tid till startfållan, pratade med Tobias och Erik och kände mig relativt taggad. De första kilometrarna höll jag ett högt och jämnt tempo, men jag fann aldrig någon rygg att hänga fast vid. Det är en skön känsla att konstant ligga under 4:10 per kilometer, men jag har inte fysisk förmåga att ligga där särskilt länge.
Den första vändningen kom längs Karlbergskanalen. Samtidigt som jag såg solen träda fram kände jag en molande smärta i magtrakten. Jag vet inte om det var ett klassiskt håll eller någonting annat, jag vet bara att det inte ville gå över. Jag drack lite Gatorade vid andra vätskekontrollen och farten gick ner ganska ordentligt.
Jag lyckades ligga framför farthållaren för 1:30 ända till Norr Mälarstrand. Första milen gick enligt min egen klocka på 42:34, vilket kändes fint med tanke på att det var bättre än sluttiden i Midnattsloppet. Men sedan kom tanken att halva loppet återstod, och det kändes oväntat tungt att jag hade hela rundan på Södermalm framför mig. Plötsligt såg jag att Erik sprungit om mig, men jag orkade inte hålla jämna steg med honom.
Vid 12 kilometer kom de första tankarna på att bryta. Det är ju så nära till start- och målområdet från Riksdagshuset. Men jag har aldrig brutit ett lopp, så jag höll mig igång trots att tankarna återkom ett par gånger. Nu låg kilometertiderna stadigt runt 4:40. Magsmärtan som varit nästan borta kom tillbaka. Jag tog varken power-bars, druvsocker eller mer sportdryck av rädsla för att få mer ont, men samtidigt började krafterna att tryta.
Efter 18 kilometer började jag gå. Jag tycker egentligen inte att det är ok att gå, men nu hade jag så ont att jag tyckte att det dög som ursäkt. Hundratals löpare passerade mig. Nu var det inte så lätt att gå heller, så jag återgick snart till att springa fast i mycket låg hastighet. Jag började fundera på vad jag behövde hålla för fart för att inte vara helt missnöjd med sluttiden. Men även om det gick lättare från Slussen så fanns det inte krafter kvar till någon spurt.
Sluttiden blev 1:36:00. Jag kan inte låta bli att känna mig besviken, men samtidigt kan jag välja att se loppet som en nyttig erfarenhet. Det är några saker jag behöver bli bättre på, och gårdagens lopp var en bra väckarklocka för att väcka mig ur min slummer.
Den första vändningen kom längs Karlbergskanalen. Samtidigt som jag såg solen träda fram kände jag en molande smärta i magtrakten. Jag vet inte om det var ett klassiskt håll eller någonting annat, jag vet bara att det inte ville gå över. Jag drack lite Gatorade vid andra vätskekontrollen och farten gick ner ganska ordentligt.
Jag lyckades ligga framför farthållaren för 1:30 ända till Norr Mälarstrand. Första milen gick enligt min egen klocka på 42:34, vilket kändes fint med tanke på att det var bättre än sluttiden i Midnattsloppet. Men sedan kom tanken att halva loppet återstod, och det kändes oväntat tungt att jag hade hela rundan på Södermalm framför mig. Plötsligt såg jag att Erik sprungit om mig, men jag orkade inte hålla jämna steg med honom.
Vid 12 kilometer kom de första tankarna på att bryta. Det är ju så nära till start- och målområdet från Riksdagshuset. Men jag har aldrig brutit ett lopp, så jag höll mig igång trots att tankarna återkom ett par gånger. Nu låg kilometertiderna stadigt runt 4:40. Magsmärtan som varit nästan borta kom tillbaka. Jag tog varken power-bars, druvsocker eller mer sportdryck av rädsla för att få mer ont, men samtidigt började krafterna att tryta.
Efter 18 kilometer började jag gå. Jag tycker egentligen inte att det är ok att gå, men nu hade jag så ont att jag tyckte att det dög som ursäkt. Hundratals löpare passerade mig. Nu var det inte så lätt att gå heller, så jag återgick snart till att springa fast i mycket låg hastighet. Jag började fundera på vad jag behövde hålla för fart för att inte vara helt missnöjd med sluttiden. Men även om det gick lättare från Slussen så fanns det inte krafter kvar till någon spurt.
Sluttiden blev 1:36:00. Jag kan inte låta bli att känna mig besviken, men samtidigt kan jag välja att se loppet som en nyttig erfarenhet. Det är några saker jag behöver bli bättre på, och gårdagens lopp var en bra väckarklocka för att väcka mig ur min slummer.
lördag 11 september 2010
57
Idag ska jag springa Stockholm Halvmarathon, min tredje halvmara det här året. Mitt mål att springa distansen på under 90 minuter klarade jag redan i våras när jag sprang Kungsholmen runt på 1:29:11. Vädret den dagen var närmast perfekt och formen var bättre än jag hade väntat mig. Två veckor senare sprang jag Göteborgsvarvet på 1:35:15. På sätt och vis en besvikelse, men där var förutsättningarna betydligt sämre och jag är väl mest glad över att jag klarade värmen bättre än många andra.
Stockholm Halvmarathon, som för några år sedan kallades S:t Eriksloppet, har jag ibland kallat för mitt favoritlopp. Idag vet jag inte om jag står fast vid det, men förmodligen kom det av att det var min första halvmara, bara några veckor efter att jag sprungit mitt första lopp 2003. Det var också en bra grund för att våga ta mig an Stockholm Marathon redan året efter.
Idag fyller loppet ingen annan funktion än att det tvingar mig ut på ett längre pass i en någorlunda hög fart. Vädret ser ut att bli idealiskt, men med formen är det sämre ställt. Kanske kan jag ändå ryckas med och pressa fram ett hyfsat resultat. Bland sex föreslagna taktiker väljer jag förmodligen en kombination av att gå ut hårt och ta rygg. Jag har inte förberett mig på något speciellt sätt, trots att jag läst och tagit visst intryck av Anders Szalkais tio tips för det sista dygnet.
Har jag ett primärt mål med dagens insats, så är det att inte försämra min gamla statistik:
Loppet ser i stort sett ut som tidigare, även om det gjorts några smärre ändringar lite här och där. Nu när jag följer kartans röda linje med blicken känner jag de första tecknen på nervositet. Händerna darrar lite ovanför tangenterna. Om en halvtimme darrar de ovanför en lätt lunch.
För 30 spänn kan man få mina tider vid 5, 10, 15 och 21,1 kilometer som sms till mobilen. Skicka i så fall SHM mellanslag 1819 till 72700. Eller byt ut 1819 mot ett annat startnummer om du vill ha tider från någon annan löpare. Jag känner själv flera personer som kommer att springa i dagens lopp. Jag önskar dem alla lycka till och hoppas att vi ses någon gång före, under eller efter loppet!
Stockholm Halvmarathon, som för några år sedan kallades S:t Eriksloppet, har jag ibland kallat för mitt favoritlopp. Idag vet jag inte om jag står fast vid det, men förmodligen kom det av att det var min första halvmara, bara några veckor efter att jag sprungit mitt första lopp 2003. Det var också en bra grund för att våga ta mig an Stockholm Marathon redan året efter.
Idag fyller loppet ingen annan funktion än att det tvingar mig ut på ett längre pass i en någorlunda hög fart. Vädret ser ut att bli idealiskt, men med formen är det sämre ställt. Kanske kan jag ändå ryckas med och pressa fram ett hyfsat resultat. Bland sex föreslagna taktiker väljer jag förmodligen en kombination av att gå ut hårt och ta rygg. Jag har inte förberett mig på något speciellt sätt, trots att jag läst och tagit visst intryck av Anders Szalkais tio tips för det sista dygnet.
Har jag ett primärt mål med dagens insats, så är det att inte försämra min gamla statistik:
Självklart skulle en tid runt 1:30 smälta in fint i den tabellen...
Antal genomförda lopp 5 Snittid 01.39.45 Snittplacering 998
Upplaga Placering Tid Stockholm Halvmarathon 2009 DNS Stockholm Halvmarathon 2008 761 Stockholm Halvmarathon 2007 885 S:t Eriksloppet 2006 869 S:t Eriksloppet 2005 DNS S:t Eriksloppet 2004 950 S:t Eriksloppet 2003 1525
Loppet ser i stort sett ut som tidigare, även om det gjorts några smärre ändringar lite här och där. Nu när jag följer kartans röda linje med blicken känner jag de första tecknen på nervositet. Händerna darrar lite ovanför tangenterna. Om en halvtimme darrar de ovanför en lätt lunch.
För 30 spänn kan man få mina tider vid 5, 10, 15 och 21,1 kilometer som sms till mobilen. Skicka i så fall SHM mellanslag 1819 till 72700. Eller byt ut 1819 mot ett annat startnummer om du vill ha tider från någon annan löpare. Jag känner själv flera personer som kommer att springa i dagens lopp. Jag önskar dem alla lycka till och hoppas att vi ses någon gång före, under eller efter loppet!
fredag 13 augusti 2010
86
Min löparkompis lämnade återbud igår och jag sprang inte själv heller. Eftersom det värker lite i vaderna idag så tror jag att det var ett riktigt beslut. Mer tveksamt var väl valet att dricka öl och äta på Thai-båten istället, men man vet aldrig när det är slut på sköna sensommarkvällar.
Jag har tvekat länge med att anmäla mig till Stockholm Halvmarathon. Det finns åtminstone tre skäl till denna förhalning:
Med anmälningssidan framför mig började jag fundera på om jag samtidigt skulle teckna försäkringen Startklar för 110 kronor (125 kronor om man köper den direkt från Folksam).
Jag springer flera lopp inom den tid försäkringen gäller (ett år från betalning) och jag vet av smärtsam erfarenhet att oförutsedda saker kan inträffa. Det skulle vara fint att då få tillbaka hela anmälningsavgiften.
Efter att ha kollat närmare på villkoren upptäckte jag också att det finns en annan tävlingsförsäkring från försäkringsbolaget Solid som bara kostar 95 kronor. Den gäller dock för max två utbetalningstillfällen innan ny försäkring måste tecknas.
Till slut backade jag ett steg och kryssade ur försäkringen. Det kanske är dumsnålt, men skulle jag ångra mig så kommer jag nog att välja Solids tävlingförsäkring istället.
Jag har tvekat länge med att anmäla mig till Stockholm Halvmarathon. Det finns åtminstone tre skäl till denna förhalning:
1. Det är inte en obruten tradition. Även om jag anmält mig till loppet varje år sedan 2003 så har jag av hälsoskäl avstått från att starta två gånger, 2005 och 2009.Å andra sidan tycker jag att Stockholm Halvmarathon är något av de finaste lopp man kan springa. Så eftersom platserna kommer att ta slut idag blev det en anmälan trots allt.
2. Det är onödigt dyrt. Eftersom jag inte anmälde mig senast i juni har anmälningsavgiften hunnit gå upp en hundring till 495 kronor.
3. Det blir ändå ingen bra tid. Jag är inte i tillräckligt i god form för att kunna putsa mitt PB på halvmaran ytterligare. Min tid från Kungsholmen runt i våras kommer att stå sig året ut.
Jag springer flera lopp inom den tid försäkringen gäller (ett år från betalning) och jag vet av smärtsam erfarenhet att oförutsedda saker kan inträffa. Det skulle vara fint att då få tillbaka hela anmälningsavgiften.
Efter att ha kollat närmare på villkoren upptäckte jag också att det finns en annan tävlingsförsäkring från försäkringsbolaget Solid som bara kostar 95 kronor. Den gäller dock för max två utbetalningstillfällen innan ny försäkring måste tecknas.
Till slut backade jag ett steg och kryssade ur försäkringen. Det kanske är dumsnålt, men skulle jag ångra mig så kommer jag nog att välja Solids tävlingförsäkring istället.
fredag 23 april 2010
198
På morgonen tog vi båten in till byen. När vi gick förbi slottet såg vi att de bygger upp små läktare för kungafamiljen. Jag undrar om det är för ett statsbesök eller om de kommer att sitta och vinka till oss imorgon?
Om en liten stund ska jag hämta ut min startlapp. Det blir den första av minst ett tiotal i år. Här är status för mina planerade lopp 2010:
De lopp jag ännu inte anmält mig till, Stockholm Halvmarathon och Lidingöloppet, är också de lopp jag inte har en obruten tradition att springa. Lidingöloppet sprang jag 2006 och 2008, så jag låter det gärna bli en varannatårstradition (även om jag håller det lite öppet). Det lämnar också en öppning för Berlin Marathon 2011.
Stockholm Halvmarathon har jag anmält mig till varje år sedan 2003 (på den tiden det fortfarande hette S:t Eriksloppet), men två gånger har jag ändå inte sprungit. 2005 var det för att jag tyckte det var för tidigt att utsätta en stukad fot för så mycket som en halvmara, och i höstas avstod jag med hänvisning till en förkylning. Jag är snudd på lika förkyld nu, men jag tänker inte låta det hindra mig.
---
Uppdatering:
Om en liten stund ska jag hämta ut min startlapp. Det blir den första av minst ett tiotal i år. Här är status för mina planerade lopp 2010:
Sentrumslöpet
Anmäld. Startgrupp 2, startnummer 1923.
Kungsholmen Runt Halvmarathon
Anmäld. Seedning första veckan i maj.
Göteborgsvarvet
Anmäld. Startgrupp 1B, startnummer 1935.
Stockholm Marathon
Anmäld. Startgrupp D, startnummer 3493.
Midnattsloppet Stockholm
Anmäld. Startgrupp 1C, startnummer 2018.
Vasastafetten
Har förmodligen en plats i samma lag som 2008 och 2009.
Stockholm Halvmarathon
Ej anmäld.
Lidingöloppet
Ej anmäld.
New York City Marathon
Anmäld och garanterad startplats.
De lopp jag ännu inte anmält mig till, Stockholm Halvmarathon och Lidingöloppet, är också de lopp jag inte har en obruten tradition att springa. Lidingöloppet sprang jag 2006 och 2008, så jag låter det gärna bli en varannatårstradition (även om jag håller det lite öppet). Det lämnar också en öppning för Berlin Marathon 2011.
Stockholm Halvmarathon har jag anmält mig till varje år sedan 2003 (på den tiden det fortfarande hette S:t Eriksloppet), men två gånger har jag ändå inte sprungit. 2005 var det för att jag tyckte det var för tidigt att utsätta en stukad fot för så mycket som en halvmara, och i höstas avstod jag med hänvisning till en förkylning. Jag är snudd på lika förkyld nu, men jag tänker inte låta det hindra mig.
---
Uppdatering:
Hemma på terrassen kl 15:36
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)