#282: De nya målen

När jag definierade mina guld-, silver- och bronsmål inför Barcelona Marathon så var de alla inom ett tidspann på några minuter. Nu när Stockholm Marathon står på tur är målen av en helt annan typ. Allra helst vill jag helt enkelt gå i mål. Ju förr desto bättre, givetvis, men jag vill i vilket fall inte tvingas bryta. Sedan önskar jag att detta kan ske utan att jag får bestående eller långvariga problem. Helst skulle jag se att jag inte får några tillfälliga problem heller, varken under loppet eller under återhämtningen, men det är förstås mitt guldmål som jag inte vågar räkna med.

#281: Det där att man måste arbeta också

Min semester är fortfarande några veckor bort och den här veckan har jag ett par långa arbetsdagar. Jag tänker på det eftersom de år jag gjort störst förbättringar på Stockholm Marathon har varit år då loppet föregåtts av långa perioder av ledighet. Därmed inte sagt att jag har tränat mer dessa år, men jag har varit utvilad och fri från den stress arbetet har fört med sig många andra år.

I år är det verkligen inte arbetssituationen som oroar mig mest, men jag tror ändå att det påverkar mig när jag har svårt att få till de vardagliga rutinerna. Just nu lutar det åt att jag hämtar min startlapp på torsdag vid 19-tiden istället för att åka direkt hem från jobbet.

#280: Femtio goda råd med mindre än fem dygn kvar

Det är mindre än fem dygn kvar till Stockholm Marathon, och jag har inte ägnat loppet mer än en tanke. Den tanken är förstås hur svårt genomförandet kan bli om mitt knä gör ont. För att komma lite närmare något annat sätt att ta mig an den årliga utmaningen skummade jag artikeln med femtio goda råd från Marathon.se. Oväntat mycket läsvärt där.

#279: Söndagskvällen som försvann

Efter en helg som skulle gå i avkopplingens tecken var jag ändå så trött att jag somnade under kvällsrutinerna för att överraskat vakna vid klockan fem måndag morgon. Det är väl bara att tacka och ta emot. Kanske får jag ytterligare någon timmes vila innan det är tid att ge sig av och inleda arbetsveckan.

#278: En av trehundraåttiosextusenfemtio

Flera gånger – jag vet inte hur många – har jag försökt få en plats i London Marathon genom det internationella lotteriet. Det har hittills inte gett något, men det är ju också en riktig högoddsare.

Inför London Marathon 2018 har jag på nytt tagit chansen. Det är ju gratis så länge man drar en nitlott. Den här gången känns det dock mer osannolikt än någon gång tidigare eftersom inte färre än 386 050 hoppas på turen att få springa. Jag vet inte hur många platser som slutligen fördelas på detta sätt, men chansen lär ju vara mindre än en på tio.

Jag blir inte ledsen om jag drar nitlott ännu en gång. Jag kan lika gärna springa 2019 eller 2020. Om jag fortfarande kan springa om ett par år.

#277: Inför sista veckan innan maran

Förutom att ha sovit dåligt så har jag jobbat mycket och ätit lite. Jag är med andra ord körd i botten just nu. Jag är dock ledig tre av fyra kommande dagar och har redan ikväll ätit så att jag blev mätt. Förhoppningsvis vänder det uppåt på alla punkter den här veckan, och då är det bara höger knä och bristen på träning som försvårar upplevelsen nästa lördag.

#276: Väderprognosen för Stockholm Marathon

De första väderprognoserna för Stockholm Marathon har blivit tillgängliga. Även om vädertjänsterna inte är eniga, så är tendensen att det inte kommer att bli lika varmt som den förestående helgen då det väntas bli 25 grader eller mer.

Jag kan inte påstå att jag vill ha väder som vid Stockholm Marathon 2012 då det lär ha varit kallare än närmaste föregående julafton, men om jag skulle få välja mellan 5 och 25 grader så lutar jag åt det förstnämnda.